FirstFoto

Olympus hoppas kunna göra både spegelreflex- och Micro Four Thirds-entusiaster nöjda med sin nya spegellösa kamera

Fram tills nu har OM-D E-M5 oftast kallats för Olympus OM-D, men det verkar som att vi måste vänja oss vid att kalla den för E-M5 eftersom den nu fått sällskap av OM-D E-M1 i Olympus serie med spegellösa systemkameror. Den nya kameran ersätter inte E-M5, utan ligger över den i serien och riktar sig mot entusiaster och proffs.

Olympus hoppas att den nya OM-D E-M1 ska fylla behoven hos Four Thirds-användare samt de som gillar Micro Four Thirds eftersom den har ett dubblerat autofokussystem som är designat för att fungera bra med båda typerna av objektiv.

Som med andra Micro Four Thirds-kameror kan Micro Four Thirds-objektiv monteras direkt på kameran, medan Four Thirds-objektiv är kompatibla via en adapter. Det nya AF-systemet i E-M1 hävdas kunna leverera mycket snabbare AF-hastigheter än vad som tidigare var möjligt med Four Thirds-objektiv monterade på Micro Four Thirds-kameror.

Funktioner

För första gången i en Olympuskamera har Live MOS-sensorn på 16 MP i OM-D E-M1 inget lågpassfilter. Det gör att den bör kunna registrera mer detaljer än E-M5. Utöver det är den nya bildsensorn – TruPic VII – kalibrerad för att lägga fokus på detaljåtergivning och ger därför något mer brus.

Tack vare den nya processormotorn korrigeras kromatisk aberration, samtidigt som skärpan optimeras efter det objektiv som monteras och den bländare som väljs. Olympus hävdar att E-M1 producerar den bästa bildkvaliteten av alla Olympuskameror, med mer färgmättnad vid högre känsligheter.

Delar av Dual Fast AF-systemet använder kontrastdetektering och hämtar information från bildsensorn. Det används för att driva fokusen hos Micro Four Thirds-objektiv. Den fasdetekterande delen används när Four Thirds-objektiv används. Kameran upptäcker automatiskt vilken typ av objektiv som används och använder rätt AF-system.

När Micro Four Thirds-objektiv används i det kontinuerliga autofokusläget så används både kontrast- och fasdetekterande fokusering, vilket ökar hastigheten.

Eftersom det är en spegellös systemkamera har Olympus E-M1 ingen optisk sökare, men det finns en elektronisk sådan med 2 360 000 punkter och en förstoring på 1,48x. Den här förstoringen och pixelmängden bör göra det enklare att se mer detaljer är normalt. I HDR-granskningsläget kan sökaren visa HDR-effekten samt hur bilden byggs upp i Live Bulb-läget.

Trots att E-M1 använder samma femaxliga helmekaniska bildstabiliseringssystem som E-P5 så erbjuder kameran en liten prestandaförbättring. Men nya ändringar i CIPA-standarden innebär att den nu räknas som en fyrstegskorrigering istället för fem. Det innebär att kameran kan handhållas vid slutartider upp till fyra steg längre jämfört med bildstabiliseringen avstängd. Det motsvarar en förbättring från 1/125 sek till 1/8 sek.

De som är mer intresserade av att frysa rörelser kommer uppskatta den högsta slutartiden på 1/8000 sek, vilket även E-P5 klarar. Det är även möjligt att fota kontinuerligt med kontinuerlig AF vid 6,5 bps upp till 50 RAW-filer, eller i 10 bps med enpunkts-AF upp till 41 RAW-filer.

Olympus konstnärliga fotograferingslägen har blivit mycket populära. E-M1 introducerar Diorama II, som kan användas i vertikalt format och samtidigt låta dig få området runt fokuspunkten skarp.

Det hade varit konstigt om en ny kamera inte har inbyggd Wi-Fi och E-M1 gör oss inte besvikna i det hänseendet. Den erbjuder samma system som E-P5, men via en uppgradering kan du nu fjärrfotografera via Olympus Image Share för iOS eller Android i alla exponeringslägen, med kontrol över exponering och vitbalans. Du kan se bilderna byggas upp på skärmen i din smartphone under långa exponeringar i Live Bulb- och Live Time-lägena.

Konstruktion och hantering

Enligt Olympus var målet med E-M1 inte att skapa en liten kamera. Man ville istället ge den en rejäl storlek för seriös användning. Tumgreppet på kamerans baksida är mindre framträdande än på E-M5, men frontgreppet är större, vilket ger ett bättre och bekvämare grepp, och kameran känns säker i handen.

Den ger dessutom ett tåligt intryck. Den är bra konstruerad och har vädertätningar som gör den damm- och stänktät. Den är garanterad att fungera vid temperaturer ner till -10°C. Dessutom är alla objektiv från Olympus fryssäkra.

Precis som E-M5 har E-M1 en lutningsbar tretumsskärm, men pixelmängden har ökat från 610 000 till 1 037 000 punkter. Den ger en klar bild med många detaljer. Även den elektroniska sökaren är imponerande med naturliga färger, bra kontrast och massor av detaljer. Den är nästan så nära en optisk sökare du kan komma när det gäller klarhet.

Lite tråkigt är dock att Olympus har motstått frestelsen att göra huvudmenyn tryckkänslig, vilket gör att du måste använda fysiska kontroller för att ändra i menyn. Det hade varit trevligt att kunna välja mellan tryckkänsliga kontroller och fysiska knappar, men precis som hos originalet OM-D och PEN E-P5 kan superkontrollpanelen användas med den tryckkänsliga skärmen när du vill ändra nyckelinställningar som vitbalans och ljusmätning.

Kontrolllayouten hos E-M1 har vissa tydliga skillnader jämfört med E-M5. När du håller kameran sitter lägsratten till vänster istället för till höger på ovansidan. Samtidigt sitter det två halvcirkulära knappar på högersidan, vilka ser lite ut som reglaget med vilket man drog fram filmen på en analog kamera, men utan det uppfällbara handtaget. Den främre knappen ger åtkomst till matningslägen och HDR-alternativ, medan den bakre används för att komma åt ljusmätnings- och fokuseringsalternativ.

Prestanda

Trots att en sensor på 16 MP inte är något att bli jätteexalterad över så erbjuder E-M1 massor av kraft. Bilderna innehåller rika och naturliga färger och mjuka övergångar, tillsammans med en imponerande detaljnivå. Vårt upplösningstest visar att E-M1, om man bortser från de högsta känslighetsinställningarna, inte kan återge mer detaljer än E-M5.

Bruset kontrolleras bra genom hela känslighetsomfånget, och färgmättnaden är bra vid högre känslighetsinställningar. Resultatet vid den högsta känslighetsinställningen, ISO 25600, är särskilt slående med endast minimalt brus, även när bilderna granskas vid 100 procent. Även detaljnivån är förhållandevis hög i det här läget.

Olympuskamerans ESP-ljusmätning gör ett utmärkt jobb i flera situationer, och exponeringskompensation krävs inte särskilt ofta. Även i situationer där du tror att du kommer behöva det levererar kameran korrekta resultat av sig själv.

Utöver de vanliga ljusmätningsalternativen (centrumvägd och punkt) så fortsätter Olympus att erbjuda Highlight Spot och Shadow Spot. Av dessa två är Highlight Spot, som är kalibrerad för att göra exponeringsavläsningar från en högdager, troligen mest användbar, även om vi inte behövde använda den i det här testet.

I bra ljus, till exempel utomhus i dagsljus, är autofokussystemet snabbt och korrekt, både med Micro Four Thirds- och Four Thirds-objektiv. Det är kapabelt till att hålla jämn takt med en galopperande häst så länge du kan hålla den aktiva AF-punkten över motivet. Det blir mer tveksamt när ljusnivåerna faller, men det är användbart även i ganska mörka förhållanden.

Det finns 12 konstnärliga filterlägen i E-M1. De kan appliceras i alla exponeringslägen, så du har fortfarande full kontroll över bländare och slutartider. Till skillnad från många andra tillverkare låter Olympus dig använda dem när du fotar både i RAW- och JPEG-läge samtidigt så kameran producerar en JPEG-bild med effekten pålagd och en i RAW-format utan den. Det är särskilt användbart när du vill experimentera med olika utseenden eller testar ett nytt filter men inte är säker på att du kommer att gilla resultatet. Det är även ett användbart sätt att visa din modell vilken typ av utseende du är ute efter, även om du planerar att skapa alla effekter i efterhand när du redigerar bilden på datorn.

Ytterligare ett smart drag från Olympus är att erbjuda ett gafflingsalternativ som fångar alla filtereffekter med ett enda tryck på avtryckaren. Slutresultatet blir 13 bilder: 12 med varsin filtereffekt pålagd, och en RAW-fil som du kan använda hur du vill.

Vårt omdöme

Olympus OM-D E-M1 är vädertätad, har många direktkontroller som är enkla att nå, och har i princip alla funktioner som en entusiastfotograf kan önska sig av en kamera. Den har så många funktioner att många användare kommer att hitta nya lägen och inställningar ett bra tag efter att de köpt kameran.

Många fotografer kommer tycka att den elektroniska sökaren är mer än en tillräcklig ersättare för en optisk sökare, och den har fördelen att kunna visa scenen som den kommer at se ut på bild. Även LCD-skärmen är bra. Det är bara synd att Olympus har valt att använda en lutningsbar skärm istället för en som är fullt vridbar.

Trots att autofokussystemet i E-M1 inte kan konkurrera med en dyrare spegelreflexkamera i svagt ljus är det ett av de bästa (om inte det bästa) systemet i den spegellösa världen. E-M1 är absolut inte bara yta utan innehåll: den levererar även högkvalitativa bilder som är korrekt exponerade och innehåller massor av detaljer, bra färger och välkontrollerat brus.

(Hela testet, inklusive fler bilder och värden från labbtesterna hittar du i DigitalFoto 2-2014)