Det tog ett tag för Canon att få fram en kamera i ”Nikon D300-segmentet”, men vi kan konstatera att EOS 7D var värd väntan. Kameran är inte bara snabb, utan erbjuder även en mycket bra brusprestanda.
Av Dietmar Heinrich
Nikon D200 skapade ett helt eget segment mellan entusiastmodellerna med APS-C-sensorer och proffsmodellerna med fullformatsensorer. Därefter har det bara rullat på, och Nikon har vid det här laget hunnit lansera både D300 och nu senast uppföljaren D300s. Vi har varit många som undrat när Canon skulle ta fram en kamera i det här segmentet. Svaret på den frågan är NU!, och kameran heter Canon EOS 7D. Det handlar om en spegelreflexkamera i ett fullstort format, vilket innebär ett rejält grepp och en hantering som följer den standard som Canon satte för EOS proffsmodeller för många år sedan. Under skalet sitter det en sensor på 18 megapixlar, vilket är 5,7 megapixlar mer än vad konkurrenten kan erbjuda.
Kameran startas blixtsnabbt via det helt nya reglaget som är placerat till vänster om den inbyggda blixten, i höjd med lägesväljarens bas.
Autofokusen är föredömligt snabb och de 19 autofokuspunkterna med korssensorer gör ett mycket bra jobb i alla typer av ljusförhållanden.
För att få upp hastigheten i alla lägen har Canon utrustat EOS 7D med dubbla DIGIC 4-processorer. Det innebär bland annat att kameran erbjuder en högsta seriebildtagningshastighet i högsta upplösning på 8 bilder per sekund. I råfilsläget klarar kameran att hålla den hastigheten i cirka 3 sekunder. Därefter går takten ner en hel del. Byter du till JPEG så håller kameran dock den höga hastigheten tills minneskortet är fullt. Imponerande!
Hantering och reglage
Som nämndes i början av den här artikeln så är kamerahuset riktigt greppvänligt, men konstruktionen är dessutom rejält stöttålig. Huset är tillverkat i en magnesiumlegering och dessutom är fogar och öppningar tätade för att motstå väder och vind.
Via lägesväljaren når du ett helautomatiskt läge såväl som de vanliga manuella PASM-lägena samt tre användarlägen. Dessutom erbjuder väljaren det kreativa autoläget (CA) som i princip fungerar som det helautomatiska läget, med den skillnaden att du dessutom enkelt kan ändra bildens ljusstyrka, skärpedjup, bildstilar, matningsmetod och blixtläge. Alla inställningar visas i det läget pedagogiskt på den bakre LCD-skärmen. Möjligtvis kan jag tycka att ett dylikt fotograferingsläge inte riktigt hör hemma i den här kameraklassen. Man får ju förmoda att den som köper en kamera i den här klassen exempelvis har koll på sambandet mellan bländare och slutare i en specifik situation. Samtidigt visar det att Canon verkligen vill ge alla chansen att kunna fotografera med den här kameran, vilket även förklarar att den är utrustad med ett helautomatiskt fotograferingsläge.
En snabb koll av reglagen på baksidan av kameran gör att jag noterar två nyheter. Till höger om sökaren sitter ett reglage med vilket du väljer mellan live-view-läget och videoläget. Du aktiverar vald funktion genom att trycka på reglagets mittenknapp. Ytterligare en nyhet är Q-knappen som sitter till vänster om sökaren. Med den aktiverar du en funktion som gör det möjligt att snabbt och enkelt göra de viktigaste inställningarna direkt via informationsskärmen som visas på den bakre LCD-skärmen.
Via Info-knappen till vänster om LCD-skärmen kan du bland annat kalla fram en virtuell horisont, vilket är ett mycket praktiskt verktyg som kan komma väl till pass när du exempelvis vill få en rak horisont vid fotografering på stativ.
Kameran är utrustad med en inbyggd Speedlite Transmitter, vilket innebär att den kan styra separata Speedlite blixtaggregat utan extra tillbehör.
Kamerans sökare är riktigt trevlig. Den ger 100 procents täckning vilket gör att du kan vara helt säker på att få med hela scenen på bild. Tagna bilder betraktas dessutom på 3-tumsskärmen vilken erbjuder 920 000 bildpunkter. Skärmen är mycket tydlig och den ger dig utan problem möjlighet att avgöra om bilderna är skarpa eller inte.
När jag testar videofunktionen hos systemkameror så brukar jag alltid kontrollera hur man fokuserar, och jag kan konstatera att Canon har löst det hela ganska traditionellt även i det här fallet. Fokusering sker innan du börjar filma, antingen med autofokusen eller via den manuella fokusringen. Under filmning kan du fokusera manuellt, eller använda AF-ON-knappen. I det sistnämnda fallet används kontrastfokusering och det tar ganska lång tid för fokussystemet att hitta fokus även under bra ljusförhållanden. Dessutom fångas fokusmotorns ljud upp av kamerans mikrofoner, vilket inte låter speciellt bra när man sedan tittar på filmerna.
Kameran kan spela in filmer ända upp i Full-HD-kvalitet (1920 x 1080 bildpunkter) i hastigheten 30 bilder per sekund. Varje enskild videosnutt kan bli högst 4 gigabyte stor. I Full-HD-läget matar inspelningen på med cirka 330 megabyte per minut, vilket innebär att du kan filma upp till 12 minuter i det läget. En jämförelse med Nikon D300s visar att Canon-kameran kan filma mer än dubbelt så långa videosnuttar i Full-HD-upplösning med 30 bilder per sekund istället för 24 som gäller i Nikon-fallet.
Bildkvalitet
Som nämndes ovan så innehåller Canon EOS 7D en hel del nyutvecklad teknik som inte finns i några andra EOS-modeller. Nyheterna påverkar främst hastigheten, men även bildkvaliteten.
Exempelvis är den interna blixten helt nyutvecklad. Det resulterade bland annat i en hel serie inomhusporträttbilder utan några som helst utfrätta hudtoner. Blixten täcker dessutom brännvidder ner till 15 mm vilket naturligtvis inte är fel i sammanhanget.
Rent allmänt konstaterar jag dock att kamerans standardvärden för kontrast och färgmättnad är ganska ”snällt” ställda. Det är alltså inte fel att öka de värdena via bildstilsfunktionen.
Dessutom noteras att kamerans standardskärpeinställning ger ganska stora utrymmen till efterskärpning, vilket också inbjuder till att öka värdet för skärpa direkt i funktionen för bildstilar.
Några enstaka gånger under testet lyckades jag lura den automatiska vitbalansen, med ett svagt gulstick som resultat. Ljusmätningssystemet är dock mycket pålitligt i de flesta lägen.
De 19 fokuspunkterna kommer väl till pass när du manuellt vill kunna placera fokus, om du nu inte är nöjd med kamerans val av fokuspunkter i autoläget. Kitobjektivet på 18-135 millimeter uppvisade dessutom riktigt bra skärpa ända ut i kanterna.
Vårt brustest visar att kameran producerar brusfria bilder upp till och med ISO 2500. Vid ISO 3200 dyker det upp ett ytterst svagt brus, främst i mörka områden och skuggområden. Bruset är dock av den gråsvarta sorten och kan liknas vid traditionellt filmbrus. Det är inte speciellt störande med andra ord och det krävs uppförstoring till hundra procent på skärmen, alternativt kraftig beskärning för att du ska märka det. Därefter ökar bruset i maklig takt. Imponerande nog så sker ingen egentlig detaljförlust förrän vid ISO 5000. Vid ISO 6400 introduceras ett visst färgbrus i täckande mörka områden och skuggområden. Vid det högsta ISO-värdet (ISO 12 800, ISO-pressat) är bruset förhållandevis markant. Förstorar eller beskär du inte alltför mycket så går dock en hel del av bilderna tagna med det högsta ISO-värdet faktiskt att använda. Det är med andra ord en ISO-prestanda som är ganska snarlik motsvarande prestanda hos värste konkurrenten Nikon D300s. Något ISO 12 800-läge erbjuder dock inte den kameran.
Konkurrenter
Nikon D300s
Nikon D300s är en riktig fröjd att fotografera med. Kameran ger verkligen proffskänsla och saknar egentligen ingenting förutom en fullformatsensor. De största skillnaderna jämfört med föregångaren är HD-filmläget och de dubbla minneskortläsarna. Har du en D300 så finns det alltså ingen anledning att byta till 300s. Skillnaderna är helt enkelt för små. Förutsatt naturligtvis att inte filmfunktionen är ett absolut måste. Är du däremot ute efter en Nikon-proffskamera, men tycker att D90 är för enkel, samtidigt som du tycker att D700 är för dyr så är D300s den perfekta följeslagaren.
Pentax K-7
Redan K20D var en mycket bra kamera och klart prisvärd i sin klass, men K-7 är ännu bättre. Förbättringarna är så många så att det är svårt att få med alla i en sådan här kort artikel.
Priset för kameran ligger i nivå med exempelvis Nikon D90 och Canon 500D, men ser man till funktioner och prestanda så slåss K-7 i viss mån med kameror ytterligare en klass upp i skalan.
