Johan fotar / Mjukvara

Bilder mellan fantasi och verklighet

Johan
Lennartsson

En illusion av lång exponering

Hej!

I förra inlägget skrev jag lite om hur jag går till väga för att fotografera vatten. Där nämnde jag att det finns ett Photoshopknep du kan använda om du inte har ett gråfilter och jag tänkte här visa hur du gör.

Du behöver ta en serie av bilder med kortexponering gärna 5-10 stycken, vilket du kan göra med kameran handhållen men helst på stativ. I det här exemplet har jag bara 4 bilder men vi får hoppas det fungerar ändå. Först redigera du en av bilderna Lightroom så du får den som du vill. Du kan se vad jag gjorde med den här bilden i Grundläggande-panelen. Dessutom använde jag ett övertoningsfilter som jag drog ner från bildens överkant och minskade exponeringen för att göra himlen mörkare i bildens överkant.

Blogg-1

 

Nästa steg är att markera de bilder du vill använda i filmremsan längst ner i Lightroom (Shift-klicka på bilderna). Bilderna får en grå ram när de är markerade (1) och sedan tycker du på Synkronisera… (2). Observera att när jag tar en skärmdump så ändras texten till ”Automatisk synk” men när du gör detta kommer det alltså stå ”Synkronisera…” I dialogrutan som dyker upp välj ”Markera alla” och sedan ”Synkronisera”. Genom att synkronisera din bildredigering så kommer alla bilder få samma framkallning.

Blogg-2

Tips: Om du tagit ett stort antal bilder vid ett tillfälle (samma typ av motiv och ljus) kan du spara mycket tid genom att redigera en av bilderna och sedan synkronisera det du gjort till de andra bilderna. Tänk på att selektiva justeringar i många fall inte är lämpliga att synkronisera.

Nu måste vi hoppa över i Photoshop. För att vårat trick ska fungera måste alla bilderna öppna sig som lager  i samma Photoshop-dokument (en stapel med bilder som Photoshop läser uppefrån och ner). För att åstadkomma detta använder vi Foto – Redigera i – Öppna som lager i Photoshop.

Blogg-3

 

Så där nu har bildens öppnats i en lagerstapel i Photoshop

Blogg-4
De olika bilderna öppnar sig en en stapel men i samma Photoshop-dokument. Photoshop läser stapeln uppefrån och ner så därför syns bara den översta bilden. Då kan slå av och på ett lager genom att klicka på ögat och du kan använda lagermasker för att använda delar av en bild.

 

De här bilderna har jag tagit på frihand så det är troligt att kameran rört sig lite mellan bilderna även om de togs i rask takt. Därför måste vi justera bilderna så att delar som inte ska röra sig mellan de olika exponeringarna inte flyttar på sig (som klipporna). Det gör vi genom att med alla lager markerade (Shift-klicka på lagren och de får en ljusgrå ram) gå till Redigera – Justera lager automatiskt… I dialogrutan som kommer upp välj Automatisk projektion.

Blogg-5

Efter justeringen behöver bilden ofta beskäras men så var inte fallet med den här bilden – måste ha hållt kameran väldigt stilla …hmmm…..misstänker nu att jag använde stativ för så stadiga händer brukar jag inte ha…..

 

Nästa steg är att omvandla lagerstapeln till ett smart objekt. Det gör du via menyerna Lager – Smarta objekt – Konvertera till smart objekt. Nu ser det ut som lagren försvann men det är inte riktigt sant utan de finns kvar men i en ”låda” som kallas smart objekt.

Blogg-6

 

Nu är det äntligen dags att försöka få vattnet att se ut som vi använt en längre exponerings tid än vi gjorde! För detta går vi till Lager – Smarta objekt – Stapelläge – Maximal/Medel/Median. Vilket stapelläge som fungerar bäst är svårt att vet men Maximal, Medel eller Median är de som oftast ger bäst resultat. Prova dig fram!

Blogg-7

 

Så här blev det med stapelläge Maximal

maximal

 

Så här med Medel

medel

 

Och så här med Median – tycker den blir bäst för den här bilden!

median

 

Tips: med flera bilder kan du få vattnet att se ännu mer ”rökigt” ut

 

Sådär när du valt det stapelläge du tycker ser bäst ut så väljer du Redigera – Spara i Photoshop så kommer du tillbaka till Lightroom eller så kan du såklart fortsätta att redigera bilden efter tycke och smak i Photoshop. För att enkelt kunna fortsätta och redigera bilden är det bäst att du ändrar bilden från att vara ett smart objekt till en vanlig bild, det för du genom Lager – Smarta objekt – Rastrera.

Så här är en av startbilderna

start

 

och här är bilden efter vårt trick (och lite skugga/efterbelysa i Lightroom med det radiella-filtret).

Klar

 

Det var allt för den här gången hoppas du får nytta av det här tricket för att få en lite mer målad känsla i oroligt vatten och kanske till och med en känsla av lång exponeringstid.

Tips: Jag har inte provat det själv ännu, med jag skulle tro att man kan använda samma metod på träd när det blåser för att få en lite abstrakt känsla av rörelse i lövverket.

Klar slut

 

 

 

 

Hej!

I förra inlägget skrev jag lite om hur jag går till väga för att fotografera vatten. Där nämnde jag att det finns ett Photoshopknep du kan använda om du inte har ett gråfilter och jag tänkte här visa hur du gör.

Du behöver ta en serie av bilder med kortexponering gärna 5-10 stycken, vilket du kan göra med kameran handhållen men helst på stativ. I det här exemplet har jag bara 4 bilder men vi får hoppas det fungerar ändå. Först redigera du en av bilderna Lightroom så du får den som du vill. Du kan se vad jag gjorde med den här bilden i Grundläggande-panelen. Dessutom använde jag ett övertoningsfilter som jag drog ner från bildens överkant och minskade exponeringen för att göra himlen mörkare i bildens överkant.

Blogg-1

 

Nästa steg är att markera de bilder du vill använda i filmremsan längst ner i Lightroom (Shift-klicka på bilderna). Bilderna får en grå ram när de är markerade (1) och sedan tycker du på Synkronisera… (2). Observera att när jag tar en skärmdump så ändras texten till ”Automatisk synk” men när du gör detta kommer det alltså stå ”Synkronisera…” I dialogrutan som dyker upp välj ”Markera alla” och sedan ”Synkronisera”. Genom att synkronisera din bildredigering så kommer alla bilder få samma framkallning.

Blogg-2

Tips: Om du tagit ett stort antal bilder vid ett tillfälle (samma typ av motiv och ljus) kan du spara mycket tid genom att redigera en av bilderna och sedan synkronisera det du gjort till de andra bilderna. Tänk på att selektiva justeringar i många fall inte är lämpliga att synkronisera.

Nu måste vi hoppa över i Photoshop. För att vårat trick ska fungera måste alla bilderna öppna sig som lager  i samma Photoshop-dokument (en stapel med bilder som Photoshop läser uppefrån och ner). För att åstadkomma detta använder vi Foto – Redigera i – Öppna som lager i Photoshop.

Blogg-3

 

Så där nu har bildens öppnats i en lagerstapel i Photoshop

Blogg-4
De olika bilderna öppnar sig en en stapel men i samma Photoshop-dokument. Photoshop läser stapeln uppefrån och ner så därför syns bara den översta bilden. Då kan slå av och på ett lager genom att klicka på ögat och du kan använda lagermasker för att använda delar av en bild.

 

De här bilderna har jag tagit på frihand så det är troligt att kameran rört sig lite mellan bilderna även om de togs i rask takt. Därför måste vi justera bilderna så att delar som inte ska röra sig mellan de olika exponeringarna inte flyttar på sig (som klipporna). Det gör vi genom att med alla lager markerade (Shift-klicka på lagren och de får en ljusgrå ram) gå till Redigera – Justera lager automatiskt… I dialogrutan som kommer upp välj Automatisk projektion.

Blogg-5

Efter justeringen behöver bilden ofta beskäras men så var inte fallet med den här bilden – måste ha hållt kameran väldigt stilla …hmmm…..misstänker nu att jag använde stativ för så stadiga händer brukar jag inte ha…..

 

Nästa steg är att omvandla lagerstapeln till ett smart objekt. Det gör du via menyerna Lager – Smarta objekt – Konvertera till smart objekt. Nu ser det ut som lagren försvann men det är inte riktigt sant utan de finns kvar men i en ”låda” som kallas smart objekt.

Blogg-6

 

Nu är det äntligen dags att försöka få vattnet att se ut som vi använt en längre exponerings tid än vi gjorde! För detta går vi till Lager – Smarta objekt – Stapelläge – Maximal/Medel/Median. Vilket stapelläge som fungerar bäst är svårt att vet men Maximal, Medel eller Median är de som oftast ger bäst resultat. Prova dig fram!

Blogg-7

 

Så här blev det med stapelläge Maximal

maximal

 

Så här med Medel

medel

 

Och så här med Median – tycker den blir bäst för den här bilden!

median

 

Tips: med flera bilder kan du få vattnet att se ännu mer ”rökigt” ut

 

Sådär när du valt det stapelläge du tycker ser bäst ut så väljer du Redigera – Spara i Photoshop så kommer du tillbaka till Lightroom eller så kan du såklart fortsätta att redigera bilden efter tycke och smak i Photoshop. För att enkelt kunna fortsätta och redigera bilden är det bäst att du ändrar bilden från att vara ett smart objekt till en vanlig bild, det för du genom Lager – Smarta objekt – Rastrera.

Så här är en av startbilderna

start

 

och här är bilden efter vårt trick (och lite skugga/efterbelysa i Lightroom med det radiella-filtret).

Klar

 

Det var allt för den här gången hoppas du får nytta av det här tricket för att få en lite mer målad känsla i oroligt vatten och kanske till och med en känsla av lång exponeringstid.

Tips: Jag har inte provat det själv ännu, med jag skulle tro att man kan använda samma metod på träd när det blåser för att få en lite abstrakt känsla av rörelse i lövverket.

Klar slut

 

 

 

 

Skapa ny pixlar - skala innehållsmedvetet i Photoshop

Hejsan!

Det varit en intensiv period på mitt ”riktiga” jobb så det var ett tag sedan jag skrev ett inlägg här. Känner att det verkligen är dax nu!

Den här gången tänkte jag visa ett litet trick i Photoshop där man kan ”skapa” ny pixlar… Metoden är användbar om du behöver en bild i ett visst format men originalbilden är för liten eller om du vill förändra kompositionen något – du kanske råkat fått objektet alldeles mitt i bilden och du vill förskjuta det åt sidan. Jag använder ofta den här metoden om jag har en bild som har lite ”fel” storlek/format för att t.ex. passa i en ram med givna mått.

Jag tänkte visa hur du kan använda ”Skala för innehållsmedvetenhet” som finns i Photoshops Redigera-meny.

Som exempel använder vi den här bilden av ett träd vid solnedgången och sedan en bild på en mås. Vi börjar med trädet sitter precis mitt i bilden men jag önskar att det var placerat med en lite förskjutet år ena sidan.

Det första vi behöver göra är att ändra storlek på arbetsytan. Det gör du enklast med beskärverktyget då du istället för dra in kanterna för att göra bilden mindre gör den större genom att dra ramen utåt istället.

bild-1
Klicka på ikonen för beskärverktyget för att aktivera ramen runt bilden som du kan dra inåt för att ta beskära bort delar av bilden, eller dra den utåt för att skapa en större arbetsyta för bilden

 

bild-2
När du klickar på beskärverktyget dyker en ram upp runt bilden. Ta tag i handtagen och dra utåt till önskad storlek och form. Håller du Shift-tangenten nedtryck när du drar så behålls original proportionen i bilden.

Nu ska vi fylla de tomma ytorna med pixlar. I det här fallet vill jag inte påverka formen eller storleken på trädet så jag gör först en rektangulär markering till höger om trädet

bild-3

Med markeringen aktiv går vi till Redigera – Skala för innehållsmedvetenhet i Photoshops menyer och sedan drar vi ut den markerade delen genom att ta tag i ett markeringshandtag och drar det åt höger.

bild-4
Med markeringen aktiv aktivera ”Skala för innehållsmedvetenhet”

 

bild-5
Dra handtagen åt höger tills den tomma ytan är fylld

Nu gör vi på samma sätt för att fylla i ytan ovanför trädet. Var noga med att inte delar av trädet kommer med i den rektangulära markeringen. Så här blev det – trädet har samma storlek som tidigare men himlen har blivit ”större”.

bild-6

 

Det finns några alternativ till denna metod som bör nämnas

a) Du kan helt enkelt ändra bildstorleken till den önskade Bild – Bildstorlek så den passar ditt behov. Men med denna metod kommer trädet förbli helt centrerat också i den nya storleken

b) Beroende på hur bilden ser ut kan Innehållsmedvetenfyllning fungera. Du markerar de tomma områdena i arbetsytan och går till Redigera – Fyllning och i den dialogruta som dyker upp väljer du Innehåll: Innehållsmedveten. Den här metoden fungerar bra ibland och i andra fall inte alls…

Tips: Om du har Photoshop CC så finns det en ruta att klicka i när du har beskärverktyget aktiv som gör att delar som inte innehåller pixlar kommer att fyllas innehållsmedvetet.

 

Det finns en till funktion som kan vara användbar när man skalar bilden innehållsmedvetet och det är att du kan skydda delar av bilden som du inte vill påverka (så mycket). Vi löste det i bilden på trädet ovan genom att bara skala delar utanför trädet men det finns ett annat sätt.

Som exempel använder vi den här bilden på en mås. Precis som ovan använder jag beskärverktyget för att göra bildytan större. Men den här gången använder jag lassot för att göra en grov markering runt fågeln.

mås-1

Sedan går jag till menyn Markera – Spara markering…

mås-2

Det dyker upp en dialogruta där du måste namnge markeringen – i det här fallet kallade jag den ”Fågel”. Tryck sedan OK. Ta sedan bort markeringen från bilden genom att trycka Cmd/Ctrl+D.

mås-3

Nästa steg är att som i bilden med trädet gå till Skala för innehållsmedvetenhet (Redigera – Skala för innehållsmedvetenhet).

Den här gången tittar vi i verktygsmeyn som finns ovanför bilden och väljer Skydda: Fågel. (Tips: som du ser finns det en liten person till höger om Skydda-menyn om du klickar på den vet Photoshop att den ska skydda människor i bilden utan att du behöver göra någon markering).

mås-4

Nu när fågeln skydds av Photoshop tar vi tag i handtagen som finns runt bilden och drar dessa så de tomma ytorna fylls ut. Tack vara att vi skyddar fågeln så kommer dess proportioner och storlek att påverkas mindre än vattnet i detta fall.

Så här blev det!

mås-5
Här kan du se att det bildats lite artefakter i bildens övre högra hörn. För att komma runt sådant kan man prova att göra förändringen i flera men mindre steg. Jag lämnar bilden som den är här så du kan se vad man behöver se upp med.

 

Det var allt för den här gången!

Tänk på att olika metoder och strategier fungerar olika bra på olika bilder så ibland måste man prova sig fram för att nå ett bra resultat. Man kan naturligtvis inte förstora eller ändra proportioner hur mycket som helst utan att det skadar bilden så var försiktig och granska alltid resultatet nog innan du skriver ut eller delar bilden (titta på den övre högra kanten på måsbilden för ett exempel på vad du kan behöva se upp för).

Ett annat tips kan vara att ta det stegvis, d.v.s förstora/förändra proportioner ganska lite med de metoder jag beskrev men upprepa flera gånger tills du nått ditt mål – ha nog fungerat bättre på måsbilden.

I exemplen ovan har jag gjort ganska stora justeringar vilket jag inte så ofta gör, däremot använder jag metoden ofta för att få bilder att passa in i ramar med givna mått då original bilden har fel format eller är lite för liten.

 

 

Klart slut!

 

Hejsan!

Det varit en intensiv period på mitt ”riktiga” jobb så det var ett tag sedan jag skrev ett inlägg här. Känner att det verkligen är dax nu!

Den här gången tänkte jag visa ett litet trick i Photoshop där man kan ”skapa” ny pixlar… Metoden är användbar om du behöver en bild i ett visst format men originalbilden är för liten eller om du vill förändra kompositionen något – du kanske råkat fått objektet alldeles mitt i bilden och du vill förskjuta det åt sidan. Jag använder ofta den här metoden om jag har en bild som har lite ”fel” storlek/format för att t.ex. passa i en ram med givna mått.

Jag tänkte visa hur du kan använda ”Skala för innehållsmedvetenhet” som finns i Photoshops Redigera-meny.

Som exempel använder vi den här bilden av ett träd vid solnedgången och sedan en bild på en mås. Vi börjar med trädet sitter precis mitt i bilden men jag önskar att det var placerat med en lite förskjutet år ena sidan.

Det första vi behöver göra är att ändra storlek på arbetsytan. Det gör du enklast med beskärverktyget då du istället för dra in kanterna för att göra bilden mindre gör den större genom att dra ramen utåt istället.

bild-1
Klicka på ikonen för beskärverktyget för att aktivera ramen runt bilden som du kan dra inåt för att ta beskära bort delar av bilden, eller dra den utåt för att skapa en större arbetsyta för bilden

 

bild-2
När du klickar på beskärverktyget dyker en ram upp runt bilden. Ta tag i handtagen och dra utåt till önskad storlek och form. Håller du Shift-tangenten nedtryck när du drar så behålls original proportionen i bilden.

Nu ska vi fylla de tomma ytorna med pixlar. I det här fallet vill jag inte påverka formen eller storleken på trädet så jag gör först en rektangulär markering till höger om trädet

bild-3

Med markeringen aktiv går vi till Redigera – Skala för innehållsmedvetenhet i Photoshops menyer och sedan drar vi ut den markerade delen genom att ta tag i ett markeringshandtag och drar det åt höger.

bild-4
Med markeringen aktiv aktivera ”Skala för innehållsmedvetenhet”

 

bild-5
Dra handtagen åt höger tills den tomma ytan är fylld

Nu gör vi på samma sätt för att fylla i ytan ovanför trädet. Var noga med att inte delar av trädet kommer med i den rektangulära markeringen. Så här blev det – trädet har samma storlek som tidigare men himlen har blivit ”större”.

bild-6

 

Det finns några alternativ till denna metod som bör nämnas

a) Du kan helt enkelt ändra bildstorleken till den önskade Bild – Bildstorlek så den passar ditt behov. Men med denna metod kommer trädet förbli helt centrerat också i den nya storleken

b) Beroende på hur bilden ser ut kan Innehållsmedvetenfyllning fungera. Du markerar de tomma områdena i arbetsytan och går till Redigera – Fyllning och i den dialogruta som dyker upp väljer du Innehåll: Innehållsmedveten. Den här metoden fungerar bra ibland och i andra fall inte alls…

Tips: Om du har Photoshop CC så finns det en ruta att klicka i när du har beskärverktyget aktiv som gör att delar som inte innehåller pixlar kommer att fyllas innehållsmedvetet.

 

Det finns en till funktion som kan vara användbar när man skalar bilden innehållsmedvetet och det är att du kan skydda delar av bilden som du inte vill påverka (så mycket). Vi löste det i bilden på trädet ovan genom att bara skala delar utanför trädet men det finns ett annat sätt.

Som exempel använder vi den här bilden på en mås. Precis som ovan använder jag beskärverktyget för att göra bildytan större. Men den här gången använder jag lassot för att göra en grov markering runt fågeln.

mås-1

Sedan går jag till menyn Markera – Spara markering…

mås-2

Det dyker upp en dialogruta där du måste namnge markeringen – i det här fallet kallade jag den ”Fågel”. Tryck sedan OK. Ta sedan bort markeringen från bilden genom att trycka Cmd/Ctrl+D.

mås-3

Nästa steg är att som i bilden med trädet gå till Skala för innehållsmedvetenhet (Redigera – Skala för innehållsmedvetenhet).

Den här gången tittar vi i verktygsmeyn som finns ovanför bilden och väljer Skydda: Fågel. (Tips: som du ser finns det en liten person till höger om Skydda-menyn om du klickar på den vet Photoshop att den ska skydda människor i bilden utan att du behöver göra någon markering).

mås-4

Nu när fågeln skydds av Photoshop tar vi tag i handtagen som finns runt bilden och drar dessa så de tomma ytorna fylls ut. Tack vara att vi skyddar fågeln så kommer dess proportioner och storlek att påverkas mindre än vattnet i detta fall.

Så här blev det!

mås-5
Här kan du se att det bildats lite artefakter i bildens övre högra hörn. För att komma runt sådant kan man prova att göra förändringen i flera men mindre steg. Jag lämnar bilden som den är här så du kan se vad man behöver se upp med.

 

Det var allt för den här gången!

Tänk på att olika metoder och strategier fungerar olika bra på olika bilder så ibland måste man prova sig fram för att nå ett bra resultat. Man kan naturligtvis inte förstora eller ändra proportioner hur mycket som helst utan att det skadar bilden så var försiktig och granska alltid resultatet nog innan du skriver ut eller delar bilden (titta på den övre högra kanten på måsbilden för ett exempel på vad du kan behöva se upp för).

Ett annat tips kan vara att ta det stegvis, d.v.s förstora/förändra proportioner ganska lite med de metoder jag beskrev men upprepa flera gånger tills du nått ditt mål – ha nog fungerat bättre på måsbilden.

I exemplen ovan har jag gjort ganska stora justeringar vilket jag inte så ofta gör, däremot använder jag metoden ofta för att få bilder att passa in i ramar med givna mått då original bilden har fel format eller är lite för liten.

 

 

Klart slut!

 

Från början till slut

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa hur jag redigerar en bild från början till slut i Lightroom och Photoshop. Bilden är som vanligt underexponerad för att bevara så mycket detaljer i de ljusa delarna som möjligt.

bild-1
Bilden är tagen i Sälen med Lumix GX80 + 12-35/2.8 objektiv (1/320 sek, f/14, ISO200, 20mm). Jag använde en liten bländare för att få solstrålarna.

(1) Vi börjar i Lightrooms Grundläggande-panel. Jag vill göra bilden ljusare och ökar därför Exponering (+45), Skuggor (+87) och Vita (+12), men jag vill skydda de ljusaste delarna så jag drar ner Högdagrar något (-27). Sedan ökar jag Klarhet (+17) och Lyster (+19). Jag brukar oftast öka kontrasten men efter dessa justeringar tyckte jag kontrasten var för hög så jag minskade Kontrast (-6).

bild-2

 

(2) Nu vill jag göra förgrunden ljusare utan att påverka himlen och det gör jag med ett Övertoningsfilter. För att ljusa upp förgrunden så klickade jag på Övertoningsfiltret och drog nerifrån och upp tills den övre linjen når horisonten. Sedan ökade jag Exponering (+1.67) samt gjorde förgrunden lite varmare genom att öka Temperaturen (19)

bild-3

 

(3) Jag tycker att området runt solen har blivit lite väl mörkt och vill ljusa upp där genom att använda ett Radiellt-filter. Jag placerade filtret med mitten över solen och drog ut en ganska stor oval och ökade Exponeringen (+1.95) och minska Vita (-7) något för att inte få helt vita pixlar. Dessutom gjorde jag ljuset varmare (Temperatur 40) och med en magentaton (Färgton 37). I inlägget om Skugga/efterbelysa skrev jag lite mer om det radiella-filtret så ta gärna en titta på det inlägget.

bild-4

 

(4) Nu vill jag förstärka ljusstråken som bildas på snön i förgrunden. Även här använder jag det Radiella-filter. Jag placerar ut Radiella-filter som är något större än ljusstråken och ökar Exponeringen (+0.98), Temperaturen (100) och ökar magentatonen (Färgton 42).

bild-5

 

(5) I nästa steg tar jag bort den gröna solkatten samt eventuella sensorfläckar. Jag har skrivit om det här i mer detalj i ett tidigare inlägg så titta gärna där om du vill veta mer.

bild-6

 

(6) Jag tycker att leksakerna i förgrunden stör bilden lite – ha det varit barn som lekt där hade det kanske istället gjort bilden bättre. Dessutom är en del av leksakerna bara delvis med. Jag går över till photoshop och tar bort dessa genom att högerklicka på bilden och välja Redigera i – Redigera i Photoshop CC 2017. I dialogrutan som kommer upp ska du välja  ”Redigera en kopia med Lightroom-justeringar” Först bör du duplicera lagret (Cmd+J) så att du alltid har kvar startbilden om något går fel. Nästa steg är svårt att visa men genom att använda verktygen Klonstämpel, Lappa, Lagningspensel och Smart lagningspensel kan du ta bort störande objekt. Svårt att visa hur de fungerar men jag har länkat till youtube-klipp som beskriver dessa verktyg. Det kräver lite övning för att behärska dessa verktyg, men som vanligt – träning ger färdighet.

bild-7

(7) Så där nu tycker jag bilden börjar bli klar. För att komma tillbaka till Lightroom gå till Arkiv – Spara (inte Spara som!!) så kommer bilden tillbaka till Lightroom. Du kan naturligtvis spara ut den färdiga bilden från Photoshop men jag slutar alltid i Lightroom som är det program som håller ordning på mitt bildbibliotek.

(8) När jag är tillbaka i Lightroom så exporterar jag ut bilden som en jpg om jag vill skriva ut den eller publicera den på nätet någonstans. Hur jag gör det kan du hitta här – titta i slutet av inlägget!

Här är startbilden

bild-1

och här slutbilden

slutbild

Det var allt för den här gången

 

Klart slut!

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa hur jag redigerar en bild från början till slut i Lightroom och Photoshop. Bilden är som vanligt underexponerad för att bevara så mycket detaljer i de ljusa delarna som möjligt.

bild-1
Bilden är tagen i Sälen med Lumix GX80 + 12-35/2.8 objektiv (1/320 sek, f/14, ISO200, 20mm). Jag använde en liten bländare för att få solstrålarna.

(1) Vi börjar i Lightrooms Grundläggande-panel. Jag vill göra bilden ljusare och ökar därför Exponering (+45), Skuggor (+87) och Vita (+12), men jag vill skydda de ljusaste delarna så jag drar ner Högdagrar något (-27). Sedan ökar jag Klarhet (+17) och Lyster (+19). Jag brukar oftast öka kontrasten men efter dessa justeringar tyckte jag kontrasten var för hög så jag minskade Kontrast (-6).

bild-2

 

(2) Nu vill jag göra förgrunden ljusare utan att påverka himlen och det gör jag med ett Övertoningsfilter. För att ljusa upp förgrunden så klickade jag på Övertoningsfiltret och drog nerifrån och upp tills den övre linjen når horisonten. Sedan ökade jag Exponering (+1.67) samt gjorde förgrunden lite varmare genom att öka Temperaturen (19)

bild-3

 

(3) Jag tycker att området runt solen har blivit lite väl mörkt och vill ljusa upp där genom att använda ett Radiellt-filter. Jag placerade filtret med mitten över solen och drog ut en ganska stor oval och ökade Exponeringen (+1.95) och minska Vita (-7) något för att inte få helt vita pixlar. Dessutom gjorde jag ljuset varmare (Temperatur 40) och med en magentaton (Färgton 37). I inlägget om Skugga/efterbelysa skrev jag lite mer om det radiella-filtret så ta gärna en titta på det inlägget.

bild-4

 

(4) Nu vill jag förstärka ljusstråken som bildas på snön i förgrunden. Även här använder jag det Radiella-filter. Jag placerar ut Radiella-filter som är något större än ljusstråken och ökar Exponeringen (+0.98), Temperaturen (100) och ökar magentatonen (Färgton 42).

bild-5

 

(5) I nästa steg tar jag bort den gröna solkatten samt eventuella sensorfläckar. Jag har skrivit om det här i mer detalj i ett tidigare inlägg så titta gärna där om du vill veta mer.

bild-6

 

(6) Jag tycker att leksakerna i förgrunden stör bilden lite – ha det varit barn som lekt där hade det kanske istället gjort bilden bättre. Dessutom är en del av leksakerna bara delvis med. Jag går över till photoshop och tar bort dessa genom att högerklicka på bilden och välja Redigera i – Redigera i Photoshop CC 2017. I dialogrutan som kommer upp ska du välja  ”Redigera en kopia med Lightroom-justeringar” Först bör du duplicera lagret (Cmd+J) så att du alltid har kvar startbilden om något går fel. Nästa steg är svårt att visa men genom att använda verktygen Klonstämpel, Lappa, Lagningspensel och Smart lagningspensel kan du ta bort störande objekt. Svårt att visa hur de fungerar men jag har länkat till youtube-klipp som beskriver dessa verktyg. Det kräver lite övning för att behärska dessa verktyg, men som vanligt – träning ger färdighet.

bild-7

(7) Så där nu tycker jag bilden börjar bli klar. För att komma tillbaka till Lightroom gå till Arkiv – Spara (inte Spara som!!) så kommer bilden tillbaka till Lightroom. Du kan naturligtvis spara ut den färdiga bilden från Photoshop men jag slutar alltid i Lightroom som är det program som håller ordning på mitt bildbibliotek.

(8) När jag är tillbaka i Lightroom så exporterar jag ut bilden som en jpg om jag vill skriva ut den eller publicera den på nätet någonstans. Hur jag gör det kan du hitta här – titta i slutet av inlägget!

Här är startbilden

bild-1

och här slutbilden

slutbild

Det var allt för den här gången

 

Klart slut!

Fixa lysande kanter

Bildbehandling, Mjukvara 14 mar 2017

Hej!

Den här gången blir det ytterligare ett Photoshopknep som kan vara bra att ha i verktygslådan. Om du arbetat mycket med bilden och till exempel ljusat upp skuggorna (och annat) så kan det hända att det dyker upp en lysande gloria längs kanter, och detta är inte speciellt snyggt. I det här inlägget tänker jag visa en metod du kan använda för att ta bort glorian. Ganska enkelt men användbart – den bästa kombinationen.

Tips: huruvida glorian är ett problem eller inte beror på vad du ska ha bilden till. Tänker du endast visa bilden på Facebook eller instagram behöver det inte vara ett problem värt att lösa – på lågupplösta bilder syns den inte alltid. Däremot om du tänker skriva ut dina bilder och i lite större storlek så är det väl värt arbetet att ta bort den lysande glorian

 

1.  Vi tar en bild från Liverpool Albert Docks som exempel. Den här bilden tog jag en kväll och det var ganska mörkt så jag öppnade upp skuggorna kraftigt för att husväggarna ska synas bättre samtidigt som jag mörkade ner himlen; detta skapade en lysande kant (gloria) längs linjer med hög kontrast. Lysande kanter är ett tydligt tecken på att bilden har redigerats ganska ordentligt och är inte speciellt snyggt

BILD2
Den här bilden togs med en Nikon D3000 med tillhörande kit-objektiv 18-55/3.5-5.6 (@ 20 mm, f/11, ISO 100, 3 sek).

 

2.  Använd snabbvals-verktyget (markerat i bilden nedan) och gör en markering av ytan som är ljusast. I detta fall himlen. Du behöver inte markera hela himlen utan jag brukar ta en del i taget.

BILD-1

 

Måla med Snabbvals-penseln på himlen med rutan Förbättra automatiskt i-klickad.

Bild3

 

3. Klicka på ikonen för nytt lager (1) för att skapa ett tomt lager (2) ovanför startbilden. Klicka på Klon-verktyget (3) och med en 0% hårdhet på klonpensel Alt-klicka strax utanför den lysande kanten och måla längs den ljusa kanten. Eftersom markeringen fortfarande är aktiv kommer ingenting att hända med bilden utanför markeringen (på husen i detta fall) så du behöver inte vara så noga när du målar med klonverktyget längs kanten.

Bild4

När du målat ett tag så tar du bort markeringen (Cmd+D), återgår du till Snabbvals-verktyget och markerar en bit till och använder klonverktyget på samma sätt som ovan. Upprepa tills du kommit runt alla kanter som har en glorian.

Ett problem som kan dyka upp är att det sticker upp träd eller buskar vilket gör det omöjligt att använda klonverktyget som ovan. Här kan man dra ner opaciteten (till 30-40%) på klonverktyg för att lindra den ljusa glorian genom att klicka här och där. Du kommer förlora lite av detaljerna i trädet/busken samtidigt som lite av glorian blir kvar – du får försöka hitta en bra kompromiss.  Du kan också experimentera med olika blandningslägen på klon-verktyget. I den här bilden är repen från båtens master en sådant problemområde…

Tips: klona aldrig direkt på bilden utan skapa ett tomt lager och klona där istället. Nu kommer all kloning hamna där och du kan lätt stänga av/slå på för att se om resultatet blev bra. Om inte kan du bara slänga bort klonlagret och börja om med ursprungsbilden orörd.Kom bara ihåg att ha Akt. & Under i-klickad i klonverktygets inställningsrad.

Namnlöst-1
När du klickat på klonverktyget kommer den här verktygsraden upp med inställningar – se till att ha Akt. & under valt. Den här raden kommer att ändra sig beroende på vilket verktyg du har aktivt men innehåller allt inställningar till det aktuella verktyget

 

5.  Så där nu blev bilden bättre. Du kan se nedan i ursnittet till vänster så syns en tydlig ljus gloria längs hustaket och efter den här proceduren så är den borta som du kan se i bilden till höger.

Bild5

6.  Så där nu blev bilden bättre!

Klar

Det var allt för den här gången. Kom ihåg att en ljus gloria runt kanter med hög kontrast är ett tydlig tecken på att bilden bildbehandlats och är inte speciellt snyggt.  De ljusa kanterna kanske inte syns eller märkas på lågupplösta bilder på nätet men kommer absolut att synas på lite större utskrifter och det drar ner intrycket av bilden.

 

Klart slut

 

Hej!

Den här gången blir det ytterligare ett Photoshopknep som kan vara bra att ha i verktygslådan. Om du arbetat mycket med bilden och till exempel ljusat upp skuggorna (och annat) så kan det hända att det dyker upp en lysande gloria längs kanter, och detta är inte speciellt snyggt. I det här inlägget tänker jag visa en metod du kan använda för att ta bort glorian. Ganska enkelt men användbart – den bästa kombinationen.

Tips: huruvida glorian är ett problem eller inte beror på vad du ska ha bilden till. Tänker du endast visa bilden på Facebook eller instagram behöver det inte vara ett problem värt att lösa – på lågupplösta bilder syns den inte alltid. Däremot om du tänker skriva ut dina bilder och i lite större storlek så är det väl värt arbetet att ta bort den lysande glorian

 

1.  Vi tar en bild från Liverpool Albert Docks som exempel. Den här bilden tog jag en kväll och det var ganska mörkt så jag öppnade upp skuggorna kraftigt för att husväggarna ska synas bättre samtidigt som jag mörkade ner himlen; detta skapade en lysande kant (gloria) längs linjer med hög kontrast. Lysande kanter är ett tydligt tecken på att bilden har redigerats ganska ordentligt och är inte speciellt snyggt

BILD2
Den här bilden togs med en Nikon D3000 med tillhörande kit-objektiv 18-55/3.5-5.6 (@ 20 mm, f/11, ISO 100, 3 sek).

 

2.  Använd snabbvals-verktyget (markerat i bilden nedan) och gör en markering av ytan som är ljusast. I detta fall himlen. Du behöver inte markera hela himlen utan jag brukar ta en del i taget.

BILD-1

 

Måla med Snabbvals-penseln på himlen med rutan Förbättra automatiskt i-klickad.

Bild3

 

3. Klicka på ikonen för nytt lager (1) för att skapa ett tomt lager (2) ovanför startbilden. Klicka på Klon-verktyget (3) och med en 0% hårdhet på klonpensel Alt-klicka strax utanför den lysande kanten och måla längs den ljusa kanten. Eftersom markeringen fortfarande är aktiv kommer ingenting att hända med bilden utanför markeringen (på husen i detta fall) så du behöver inte vara så noga när du målar med klonverktyget längs kanten.

Bild4

När du målat ett tag så tar du bort markeringen (Cmd+D), återgår du till Snabbvals-verktyget och markerar en bit till och använder klonverktyget på samma sätt som ovan. Upprepa tills du kommit runt alla kanter som har en glorian.

Ett problem som kan dyka upp är att det sticker upp träd eller buskar vilket gör det omöjligt att använda klonverktyget som ovan. Här kan man dra ner opaciteten (till 30-40%) på klonverktyg för att lindra den ljusa glorian genom att klicka här och där. Du kommer förlora lite av detaljerna i trädet/busken samtidigt som lite av glorian blir kvar – du får försöka hitta en bra kompromiss.  Du kan också experimentera med olika blandningslägen på klon-verktyget. I den här bilden är repen från båtens master en sådant problemområde…

Tips: klona aldrig direkt på bilden utan skapa ett tomt lager och klona där istället. Nu kommer all kloning hamna där och du kan lätt stänga av/slå på för att se om resultatet blev bra. Om inte kan du bara slänga bort klonlagret och börja om med ursprungsbilden orörd.Kom bara ihåg att ha Akt. & Under i-klickad i klonverktygets inställningsrad.

Namnlöst-1
När du klickat på klonverktyget kommer den här verktygsraden upp med inställningar – se till att ha Akt. & under valt. Den här raden kommer att ändra sig beroende på vilket verktyg du har aktivt men innehåller allt inställningar till det aktuella verktyget

 

5.  Så där nu blev bilden bättre. Du kan se nedan i ursnittet till vänster så syns en tydlig ljus gloria längs hustaket och efter den här proceduren så är den borta som du kan se i bilden till höger.

Bild5

6.  Så där nu blev bilden bättre!

Klar

Det var allt för den här gången. Kom ihåg att en ljus gloria runt kanter med hög kontrast är ett tydlig tecken på att bilden bildbehandlats och är inte speciellt snyggt.  De ljusa kanterna kanske inte syns eller märkas på lågupplösta bilder på nätet men kommer absolut att synas på lite större utskrifter och det drar ner intrycket av bilden.

 

Klart slut

 

Ta fram färger som du inte trodde fanns!

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa ett litet knep som kan vara bra att ha i bildbehandlingsverktygslådan. Kraftfullt och enkelt är det också! Genom att använda s.k. Lab (Ljushet och färgkanalerna a och b)-färger kan du öka mättnaden och skapa mjukare övergångar mellan färger utan att fräta ut detaljer vilket blir resultatet om du drar hårt i mättnadsreglaget. Lab är en större färgrymd än RGB och det ska vi använda för att ”dra isär” färger (synliggöra flera färger), dessutom kan man justera ljusheten (L) och färger (a och b) utan att de påverkar varandra vilket du inte kan med RGB-färger. Det här är en metod som jag använder ofta men den är kraftfull så det är lätt att gå för långt. Det här är ett Photoshop-trick men fungerar i alla program som kan hantera lager, kurvor och Lab-färg. För att använda den här metoden bör du börja med en rå-fil, jag tror inte det kommer att sluta väl om du startar med en jpg-fil men du kan ju alltid prova…..

 

Vi börjar med den här bilden som jag tog i mitten av januari-2017 vid Fågelsundet i norra Uppland.

Fågelsundet-1-blogg
Så här ser rå-filen utan justeringar i Lightroom. Bilden är tagen med en Lumix GX80 + 12-35/2.8 (12mm, f/13, ISO 200, 0.8 sek). Här använde jag en väldigt liten bländare (för en m4/3 kamera) för att få längre exponeringstid och därmed vattnet mjukare.

Bilden är väl på många sätt bra som den är och på sitt sätt skön i sin mjuka pastellfärger, men den återspeglar inte scenen jag såg när jag stod på klipporna. Himlen riktigt glödde i rött och rosa och de blå-lila tonerna var intensiva. Jag ska försöka få fram intensiteten i färgerna som fanns där genom att använda Lab-färger. Låt oss börja!

(1) Öppna bilden i Photoshop och duplicera lagret Cmd/Ctrl-J

(2) Ändra läge till Lab-färg (Bild – Läge – Lab-färg)

Blogg-1

 

(3) Du får nu upp en dialogrutan där du ska trycka på knappen Tillämpa inte (väljer du Tillämpa kommer lagren slås ihop och det vill du inte!). Noterade att på en windowsdator så har knapparna för ”Tillämpa inte” och ”Tillämpa” bytt plats så var noga att läsa vad som står så du inte trycker på fel alternativ – du måste ha två lager också efter att du bytt till Lab-läge.

Blogg-2

 

(4) Normalt tycker jag du alltid ska använda justeringslager men inte i detta fall. Här gör vi en justering direkt på bilden genom att öppen Kurvor via menyn (Bild – Justeringar – Kurvor). Anledningen till att vi inte använder justeringslager är att dessa försvinner när vi byter färgrymd tillbaka till RGB och därmed försvinner också de justeringar vi gör.

Blogg-3

 

(5) Till skillnad från RGB-färger (som har kanalerna Röd, Grön, Blå) har Lab-färg kanalerna L (ljushet), a och b. Ljusheten låter vi vara men dra in de små trianglarna på a- och b-kanalerna så de närmar sig foten på histogrammet. Men du måste dra in lika mycket på båda sidorna av histogrammet och samma mängd i både a- och b-kanalerna.

Blogg-4
I Lab-läget heter kanalerna L, a och b istället för de vanliga R, G och B. I den här bilden ser du histogrammet för Ljushet, histogrammen för a och b kommer att se olika ut. Dessa får du fram genom att klicka på dessa i listan eller kort kommandona Alt+4 och Alt+5.

 

Blogg-6
Dialogrutorna för a- och b-kanalerna. Här drog jag in kanterna lika mycket med hjälp av rutnätet(1.5 ruta på vardera sida) . Det är viktig att du drar lika mycket på båda sidorna av toppen i histogrammet och samma mängd på både a- och b-kanalerna (annars får du färgstick).

(6) Denna justering gör färgerna mycket mer mättade men de fräter inte ut lika lätt som om du ökar mättnaden på vanligt sätt och du påverkar inte kontrasten i bilden. Som du ser nedan får bilden lätt en ”radioaktiv” utstrålning….. Men det kommer vi fixa!

Blogg-7

 

(7) Nu går vi tillbaka till den gamla trygga RGB-färgrymden igen genom Bild – Läge – RGB-färg och i dialogrutan som dyker upp är det viktigt att du väljer  Tillämpa inte (vilket känns lite bakvänt men väljer du ”Tillämpa” slås lagren ihop och du står där med din radioaktiva bild – inte alls bra).

Blogg-8

 

(8) Nu är vi tillbaka i den trygga RGB-färgen och allt fungerar som vanligt, men vi har fått med oss färger från Lab-läget. Färgerna blir nästan alltid för starka så det första jag gör är att minska opaciteten på det översta färgglada lagret till i det här fallet 40% (men ofta får du minska opaciteten mer, ner till 20% är inte ovanligt). Det blev ganska bra tycker jag och representerar mycket bättre hur det var att stå där – minns att molntussarna såg ut ha varit doppade i rosa färg!  Så här blev det!

Klart-3

 

Ibland kan olika delar av bilden behöva olika mycket av färg knuffen. Då är det enklast att använda en svart lagermask och måla in färgmättnaden med vita penslar med olika opacitet (med maximal mjukhet) på olika delar av bilden.

 

Vad är fördelen med att justera mättnaden med Lab-färg (vänster bild nedan) jämfört med en vanlig ökning i mättnad (höger bild nedan)?  Här nedanför kan du se samma bild där jag försökt matcha mättnaden i den röda rektangeln. Som du ser i den högra bilden påverkas färgerna och kontrasten  i bilden mycket mer med en mättnads justering och krackelerar i vissa delar av himlen. En viktig skillnad mellan RGB- och Lab-läget är att du kan stärka färgerna utan att påverka kontrasten i bilden (kom ihåg att ljushet och färger är separerade i olika kanaler).

jamförelse
Kan vara svårt att se hur mycket bättre kvaliteten av bilden blir då du använder Lab-justering för att öka mättnaden på de små bilderna här, jämfört med en vanlig mättnads justering. Prova gärna med en egen bild och jämför regioner med hög mättnad vid 100% in zoomning. Dock viktig att tänka på att för en måttlig ökning av mättnad fungerar de vanliga reglagen i Lightroom och Adobe Camera Raw alldeles utmärkt, men i bilder som från början har väldigt lite färg så är Lab metoden mycket mer användbar då den på nått vis gräver fram färger.

 

Jag använder den här Lab-metoden på de bilder som jag tycker har potential, men så klart fungerar en vanlig mättnads justering bra i de flesta fall (men titta på det andra tipset här nedanför).

 

Tips: Om start bilden redan har hög mättnad eller ett färgstick brukar Lab-metoden inte vara lämplig. Som bäst är den på bilder som har svaga färger.

Tips: I Adobe Camera Raw och Lightroom finns två reglage som kontrollerar färgmättnad – Mättnad och Lyster. Av dessa väljer jag alltid Lyster (och jag låter oftast Mättnad vara). Fördelen med Lyster-reglaget är att det påverkar de minst mättade färgerna mest och låter de redan mättade färgerna vara och dessutom skyddas hudtoner.

 

Det här var allt för den här gången.

 

Klart slut

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa ett litet knep som kan vara bra att ha i bildbehandlingsverktygslådan. Kraftfullt och enkelt är det också! Genom att använda s.k. Lab (Ljushet och färgkanalerna a och b)-färger kan du öka mättnaden och skapa mjukare övergångar mellan färger utan att fräta ut detaljer vilket blir resultatet om du drar hårt i mättnadsreglaget. Lab är en större färgrymd än RGB och det ska vi använda för att ”dra isär” färger (synliggöra flera färger), dessutom kan man justera ljusheten (L) och färger (a och b) utan att de påverkar varandra vilket du inte kan med RGB-färger. Det här är en metod som jag använder ofta men den är kraftfull så det är lätt att gå för långt. Det här är ett Photoshop-trick men fungerar i alla program som kan hantera lager, kurvor och Lab-färg. För att använda den här metoden bör du börja med en rå-fil, jag tror inte det kommer att sluta väl om du startar med en jpg-fil men du kan ju alltid prova…..

 

Vi börjar med den här bilden som jag tog i mitten av januari-2017 vid Fågelsundet i norra Uppland.

Fågelsundet-1-blogg
Så här ser rå-filen utan justeringar i Lightroom. Bilden är tagen med en Lumix GX80 + 12-35/2.8 (12mm, f/13, ISO 200, 0.8 sek). Här använde jag en väldigt liten bländare (för en m4/3 kamera) för att få längre exponeringstid och därmed vattnet mjukare.

Bilden är väl på många sätt bra som den är och på sitt sätt skön i sin mjuka pastellfärger, men den återspeglar inte scenen jag såg när jag stod på klipporna. Himlen riktigt glödde i rött och rosa och de blå-lila tonerna var intensiva. Jag ska försöka få fram intensiteten i färgerna som fanns där genom att använda Lab-färger. Låt oss börja!

(1) Öppna bilden i Photoshop och duplicera lagret Cmd/Ctrl-J

(2) Ändra läge till Lab-färg (Bild – Läge – Lab-färg)

Blogg-1

 

(3) Du får nu upp en dialogrutan där du ska trycka på knappen Tillämpa inte (väljer du Tillämpa kommer lagren slås ihop och det vill du inte!). Noterade att på en windowsdator så har knapparna för ”Tillämpa inte” och ”Tillämpa” bytt plats så var noga att läsa vad som står så du inte trycker på fel alternativ – du måste ha två lager också efter att du bytt till Lab-läge.

Blogg-2

 

(4) Normalt tycker jag du alltid ska använda justeringslager men inte i detta fall. Här gör vi en justering direkt på bilden genom att öppen Kurvor via menyn (Bild – Justeringar – Kurvor). Anledningen till att vi inte använder justeringslager är att dessa försvinner när vi byter färgrymd tillbaka till RGB och därmed försvinner också de justeringar vi gör.

Blogg-3

 

(5) Till skillnad från RGB-färger (som har kanalerna Röd, Grön, Blå) har Lab-färg kanalerna L (ljushet), a och b. Ljusheten låter vi vara men dra in de små trianglarna på a- och b-kanalerna så de närmar sig foten på histogrammet. Men du måste dra in lika mycket på båda sidorna av histogrammet och samma mängd i både a- och b-kanalerna.

Blogg-4
I Lab-läget heter kanalerna L, a och b istället för de vanliga R, G och B. I den här bilden ser du histogrammet för Ljushet, histogrammen för a och b kommer att se olika ut. Dessa får du fram genom att klicka på dessa i listan eller kort kommandona Alt+4 och Alt+5.

 

Blogg-6
Dialogrutorna för a- och b-kanalerna. Här drog jag in kanterna lika mycket med hjälp av rutnätet(1.5 ruta på vardera sida) . Det är viktig att du drar lika mycket på båda sidorna av toppen i histogrammet och samma mängd på både a- och b-kanalerna (annars får du färgstick).

(6) Denna justering gör färgerna mycket mer mättade men de fräter inte ut lika lätt som om du ökar mättnaden på vanligt sätt och du påverkar inte kontrasten i bilden. Som du ser nedan får bilden lätt en ”radioaktiv” utstrålning….. Men det kommer vi fixa!

Blogg-7

 

(7) Nu går vi tillbaka till den gamla trygga RGB-färgrymden igen genom Bild – Läge – RGB-färg och i dialogrutan som dyker upp är det viktigt att du väljer  Tillämpa inte (vilket känns lite bakvänt men väljer du ”Tillämpa” slås lagren ihop och du står där med din radioaktiva bild – inte alls bra).

Blogg-8

 

(8) Nu är vi tillbaka i den trygga RGB-färgen och allt fungerar som vanligt, men vi har fått med oss färger från Lab-läget. Färgerna blir nästan alltid för starka så det första jag gör är att minska opaciteten på det översta färgglada lagret till i det här fallet 40% (men ofta får du minska opaciteten mer, ner till 20% är inte ovanligt). Det blev ganska bra tycker jag och representerar mycket bättre hur det var att stå där – minns att molntussarna såg ut ha varit doppade i rosa färg!  Så här blev det!

Klart-3

 

Ibland kan olika delar av bilden behöva olika mycket av färg knuffen. Då är det enklast att använda en svart lagermask och måla in färgmättnaden med vita penslar med olika opacitet (med maximal mjukhet) på olika delar av bilden.

 

Vad är fördelen med att justera mättnaden med Lab-färg (vänster bild nedan) jämfört med en vanlig ökning i mättnad (höger bild nedan)?  Här nedanför kan du se samma bild där jag försökt matcha mättnaden i den röda rektangeln. Som du ser i den högra bilden påverkas färgerna och kontrasten  i bilden mycket mer med en mättnads justering och krackelerar i vissa delar av himlen. En viktig skillnad mellan RGB- och Lab-läget är att du kan stärka färgerna utan att påverka kontrasten i bilden (kom ihåg att ljushet och färger är separerade i olika kanaler).

jamförelse
Kan vara svårt att se hur mycket bättre kvaliteten av bilden blir då du använder Lab-justering för att öka mättnaden på de små bilderna här, jämfört med en vanlig mättnads justering. Prova gärna med en egen bild och jämför regioner med hög mättnad vid 100% in zoomning. Dock viktig att tänka på att för en måttlig ökning av mättnad fungerar de vanliga reglagen i Lightroom och Adobe Camera Raw alldeles utmärkt, men i bilder som från början har väldigt lite färg så är Lab metoden mycket mer användbar då den på nått vis gräver fram färger.

 

Jag använder den här Lab-metoden på de bilder som jag tycker har potential, men så klart fungerar en vanlig mättnads justering bra i de flesta fall (men titta på det andra tipset här nedanför).

 

Tips: Om start bilden redan har hög mättnad eller ett färgstick brukar Lab-metoden inte vara lämplig. Som bäst är den på bilder som har svaga färger.

Tips: I Adobe Camera Raw och Lightroom finns två reglage som kontrollerar färgmättnad – Mättnad och Lyster. Av dessa väljer jag alltid Lyster (och jag låter oftast Mättnad vara). Fördelen med Lyster-reglaget är att det påverkar de minst mättade färgerna mest och låter de redan mättade färgerna vara och dessutom skyddas hudtoner.

 

Det här var allt för den här gången.

 

Klart slut

Hur får jag in bilderna i Lightroom? och var finns de?

Bildbehandling, Mjukvara 16 jan 2017

 

Hej!
Här kommer mitt första inlägg för 2017. Extra roligt att det här inlägget kommer från en fråga jag fick via e-post och handlar om hur man öppnar bilderna i Lightroom då det inte finns någon ”Arkiv – Öppna” funktion som det finns i nästan alla andra program (som t.ex Photoshop) och vart tar bilderna vägen när man importerar.  Jag kommer ihåg att jag också fann detta förvirrande.

Den andra saken som förvirrade mig var att det inte finns någon ”Spara” funktion. Lightroom skriver hela tiden dina justeringar till en katalog som hänger ihop med bildfilerna och håller ordning på vad du gör i Lightroom. En fördel med det är att urspungsfilen inte påverkas av vad du gör utan du kan alltid återvända till orignalbilden. Se till att göra säkerhetskopia av katalogen för utan den är all redigering du gjort på rå-filerna i Lightroom borta (om du inte exporterat ut den färdiga bilden)

 

Det som skiljer Lightroom från många andra bildbehandlingsprogram är att det inte är en filhanterare. Vad betyder det?  Jo, att Lightroom inte kan se vilka bilder som finns i en mapp förrän du berättar för Lightroom om dessa bilder och det är det som kallas importera.

Det enklaste sättet att ”få in” bilderna i Lightroom är att göra så här (och dessutom vet du exakt var alla bilder är på datorn):

Dra bilderna från minneskortet till en mapp på datorn som du skapar på vanligt sätt (med den mappstruktur och namngivning du vill ha).

Starta Lightroom och i Biblioteks-modulen klicka på Importera som finns i nedre vänstra kanten

 

Importdialogrutan öppnar sig och har i princip tre delar: Välj en källa (1), var finns bilderna som ska importeras. Mittdelen där du väljer hur och vilka bilder ska importeras till Lightroom (vi kommer att använda Lägg till (2)), och den högra delen (3) där du bestämmer vad som ska göras med bilden under importen.

bild-2

Notera: om du importerar direkt från minneskortet dyker det upp några ytterligare beslut som du måste ta, nämligen var bilden ska hamna på hårddisken och vilket filnamn den ska få. Dessutom föreslår jag att du väljer Kopiera om du importerar direkt från ett minneskort.

Men, om du gör som jag föreslår och drar bilderna till sin mapp på datorn innan importen ser dialogrutan ut som ovan.

 

Nu importerar vi några bilder!

Välj en källa: Leta upp den mapp som du kopierade bilderna på minneskortet till. Som du ser nedan så skapade jag en mapp som kallas ”Test” som en undermapp till 2017 som i sin tur är en undermapp till bilder. Du organiserar din mappstruktur som du vill så klart.

När du valt en mapp kommer bilderna som finns i den dyka upp som tumnaglar under Lägg till och vill du inte importera alla bilder så kan du bara klicka bort bocken i det över vänstra hörnet (pilen nedan) så tas bilden inte med. Eftersom bilderna redan finns på datorn i rätt mapp  så använder du Lägg till (skulle något av de andra alternativen vara valda så klicka bara på Lägg till).

Bilderna kommer att ligga kvar i den mapp du placerade dem i, men nu kan Lightroom se dem och du kan redigera dessa i Framkalla-modulen.

bild-3

 

Vid importen har du möjlighet att lägga till metadata och nyckelord och dessutom använda framkallningsinställningar och detta bestäms av valen som finns på importdialogrutans högra del. Så låt oss ta en närmare till på val som finns där!

Första delen på ”höger-sidan”kallas Filhantering

Det första valet du har är hur Lightroom ska Skapa förhandsvisningar. De alternativ du har är Minimal, Inbäddade och underordnade, Standard och 1:1. Förhandsvisningen styr vilken kvalitet bilden först dyker upp med om väljer den och direkt zoomar (påverkar inte den slutliga bildkvaliteten). Ju bättre kvalitet du väljer desto längre tid tar importen (och mer plats behövs på hårddisken). Standard tycker jag är en bra kompromiss.

bild-4

Av de andra valen använder jag bara Importera inte misstänkta dubbletter för att förhindra att samma bild importeras två gånger, om jag t.ex glömt att tömma minneskortet mellan fotograferingar så bilder som jag redan importerat av misstag hamnar i den nya bildmappen. Den här funktionen är kanske mer viktig om du importerar direkt från minneskortet där det kan ligga bilder från flera fotograferingar, och inte som vi gör från en mapp på datorn som redan innehåller bilderna.

Skapa smarta förhandsvisningar gör att du kan redigera förhandsvisningarna som ligger på din dator även om ditt riktiga bildbibliotek ligger på en extern hårddisk som inte är tillgänglig. Tror att den här funktionen kan vara bra om du har en bärbardator och vill redigera bilder som du redan importerat när du är på resande fot. Det här är inget jag behöver så den här rutan är inte i-klickad hos mig.

Lägg till i samling hoppar jag över, men vad som händer är att bilderna du importerar automatiskt läggs i en samling.  Jag använder inte samlingar på det sättet att jag vill ha alla bilder där så det här hoppar jag över. Det här kan vara bra om du t.ex. fotograferat ett bröllop och vill snabbt hitta alla dessa bilder i framtiden.

 

Andra delen kallas Använd vid import 

Första valet är om du vill använda Framkallningsinställningar på bilderna du importerar. Det här är alltså bildjusteringar som du skapar som förinställningar i Framkalla-modulen. Eftersom alla bilder är olika så använder jag inte denna möjlighet. Om du alltid använder en given mängd skärpa eller brusreducering (eller något annat du gör på alla bilder) kanske det kan vara tidsbesparande att ha en framkallningsinställning så att detta sker automatiskt vid importen. När jag sitter och skriver detta kommer jag att tänka på att jag alltid tar bort kromatisk aberration och använder objektivkorrigering så kanske ska jag göra en framkallningsinställning som fixar detta åt mig….

Du kan också bestämma vilka metadata som ska bakas ihop med bildfilen, upphovsrätt (copyright) kan vara klokt att ha med.

bild-5

 

Jag har gjort en förinställning för metadata som jag kallar ”Johan” men om du inte skapat någon så välj Nytt… så dyker dialogrutan nedan upp. Här kan du fylla i massor med saker med jag skriver bara under IPTC-copyright mitt Namn och att bilden är Upphovsrättskyddad. Skriv ett namn på förinställningen högst upp och sedan tryck skapa

bild-6

 

Om alla bilderna i importen har något gemensamt (plats, person…..) kan du lägga till Nyckelord vid importen. Dessa gör att du senare kan söka efter bilder med dessa ord, men tänk på att de ska passa alla bilder vi en import så ibland kan det vara svårt att komma på lämpliga ord. Själv brukar jag slarva en del med nyckelord, men jag tror att de kan vara användbart när bildbiblioteket växer.

bild-7

 

Nu är det bara att trycka på Importera längst ner till höger i dialogrutan! Alltså om du gjort som jag skrivit ovan kommer bilderna inte att fysiskt flytta sig på hårddisken (eller kopieras) utan importen gör bara att bilder nu ses och kan redigeras av Lightroom.

Tänk på att om du väljer att importera bilder direkt från ett minneskort kommer dialogrutan se lite mer komplicerad ut (du måste t.ex under Till delen bestämma var bilder ska hamna och hur de ska namnges). Jag rekommenderar starkt att du gör som jag beskrivit ovan för då kan inget gå fel och du vet exakt var bilderna finns på hårddisken.

 

Viktigt: Eftersom Lightroom inte ser bilder i en mapp är det väldigt viktigt att du inte flyttar mappar (eller enstaka bilder) som är importerade i datorns filhanterare för då kommer Lightroom att tappa bort dessa.

Viktigt: Vill du ändra mappstrukturen så gör detta i Lightrooms biblioteksdel under fliken Mappar som du kan se i den översta bilden på vänster sida (där du kan dra och släppa mappar och bildfiler för att flytta dessa), för då vet Lightroom vad som händer och tappar inte bort bilderna (men mappar eller bilder kommer att flyttas även på hårddisken).

 

Det var allt för den här gången. Även om det kanske inte är lika roligt som att fotografera och redigera bilder är det viktigt att hitta ett bra arbetsflöde som du sedan håller dig till i framtiden – det gör saker och ting så mycket lättare både när det gäller att hitta bilder du tagit för länge sedan men också säkerhetskopiering – du vet var alla din bilder finns! (glöm inte att också säkerhetskopiera Lightrooms katalog – lightroom.lrcat)!  Det är väl värt att fundera lite på vilken mappstruktur du vill ha på datorn och om/hur du ska använda nyckelord vid importen o.s.v.

Förra året publicerade jag ett nytt inlägg varannan vecka, men jag har insett att det tar lite med tid än jag trodde att spika ihop dessa så i år kommer jag sikta på ett inlägg var tredje vecka istället.

 

Klart slut!

 

Hej!
Här kommer mitt första inlägg för 2017. Extra roligt att det här inlägget kommer från en fråga jag fick via e-post och handlar om hur man öppnar bilderna i Lightroom då det inte finns någon ”Arkiv – Öppna” funktion som det finns i nästan alla andra program (som t.ex Photoshop) och vart tar bilderna vägen när man importerar.  Jag kommer ihåg att jag också fann detta förvirrande.

Den andra saken som förvirrade mig var att det inte finns någon ”Spara” funktion. Lightroom skriver hela tiden dina justeringar till en katalog som hänger ihop med bildfilerna och håller ordning på vad du gör i Lightroom. En fördel med det är att urspungsfilen inte påverkas av vad du gör utan du kan alltid återvända till orignalbilden. Se till att göra säkerhetskopia av katalogen för utan den är all redigering du gjort på rå-filerna i Lightroom borta (om du inte exporterat ut den färdiga bilden)

 

Det som skiljer Lightroom från många andra bildbehandlingsprogram är att det inte är en filhanterare. Vad betyder det?  Jo, att Lightroom inte kan se vilka bilder som finns i en mapp förrän du berättar för Lightroom om dessa bilder och det är det som kallas importera.

Det enklaste sättet att ”få in” bilderna i Lightroom är att göra så här (och dessutom vet du exakt var alla bilder är på datorn):

Dra bilderna från minneskortet till en mapp på datorn som du skapar på vanligt sätt (med den mappstruktur och namngivning du vill ha).

Starta Lightroom och i Biblioteks-modulen klicka på Importera som finns i nedre vänstra kanten

 

Importdialogrutan öppnar sig och har i princip tre delar: Välj en källa (1), var finns bilderna som ska importeras. Mittdelen där du väljer hur och vilka bilder ska importeras till Lightroom (vi kommer att använda Lägg till (2)), och den högra delen (3) där du bestämmer vad som ska göras med bilden under importen.

bild-2

Notera: om du importerar direkt från minneskortet dyker det upp några ytterligare beslut som du måste ta, nämligen var bilden ska hamna på hårddisken och vilket filnamn den ska få. Dessutom föreslår jag att du väljer Kopiera om du importerar direkt från ett minneskort.

Men, om du gör som jag föreslår och drar bilderna till sin mapp på datorn innan importen ser dialogrutan ut som ovan.

 

Nu importerar vi några bilder!

Välj en källa: Leta upp den mapp som du kopierade bilderna på minneskortet till. Som du ser nedan så skapade jag en mapp som kallas ”Test” som en undermapp till 2017 som i sin tur är en undermapp till bilder. Du organiserar din mappstruktur som du vill så klart.

När du valt en mapp kommer bilderna som finns i den dyka upp som tumnaglar under Lägg till och vill du inte importera alla bilder så kan du bara klicka bort bocken i det över vänstra hörnet (pilen nedan) så tas bilden inte med. Eftersom bilderna redan finns på datorn i rätt mapp  så använder du Lägg till (skulle något av de andra alternativen vara valda så klicka bara på Lägg till).

Bilderna kommer att ligga kvar i den mapp du placerade dem i, men nu kan Lightroom se dem och du kan redigera dessa i Framkalla-modulen.

bild-3

 

Vid importen har du möjlighet att lägga till metadata och nyckelord och dessutom använda framkallningsinställningar och detta bestäms av valen som finns på importdialogrutans högra del. Så låt oss ta en närmare till på val som finns där!

Första delen på ”höger-sidan”kallas Filhantering

Det första valet du har är hur Lightroom ska Skapa förhandsvisningar. De alternativ du har är Minimal, Inbäddade och underordnade, Standard och 1:1. Förhandsvisningen styr vilken kvalitet bilden först dyker upp med om väljer den och direkt zoomar (påverkar inte den slutliga bildkvaliteten). Ju bättre kvalitet du väljer desto längre tid tar importen (och mer plats behövs på hårddisken). Standard tycker jag är en bra kompromiss.

bild-4

Av de andra valen använder jag bara Importera inte misstänkta dubbletter för att förhindra att samma bild importeras två gånger, om jag t.ex glömt att tömma minneskortet mellan fotograferingar så bilder som jag redan importerat av misstag hamnar i den nya bildmappen. Den här funktionen är kanske mer viktig om du importerar direkt från minneskortet där det kan ligga bilder från flera fotograferingar, och inte som vi gör från en mapp på datorn som redan innehåller bilderna.

Skapa smarta förhandsvisningar gör att du kan redigera förhandsvisningarna som ligger på din dator även om ditt riktiga bildbibliotek ligger på en extern hårddisk som inte är tillgänglig. Tror att den här funktionen kan vara bra om du har en bärbardator och vill redigera bilder som du redan importerat när du är på resande fot. Det här är inget jag behöver så den här rutan är inte i-klickad hos mig.

Lägg till i samling hoppar jag över, men vad som händer är att bilderna du importerar automatiskt läggs i en samling.  Jag använder inte samlingar på det sättet att jag vill ha alla bilder där så det här hoppar jag över. Det här kan vara bra om du t.ex. fotograferat ett bröllop och vill snabbt hitta alla dessa bilder i framtiden.

 

Andra delen kallas Använd vid import 

Första valet är om du vill använda Framkallningsinställningar på bilderna du importerar. Det här är alltså bildjusteringar som du skapar som förinställningar i Framkalla-modulen. Eftersom alla bilder är olika så använder jag inte denna möjlighet. Om du alltid använder en given mängd skärpa eller brusreducering (eller något annat du gör på alla bilder) kanske det kan vara tidsbesparande att ha en framkallningsinställning så att detta sker automatiskt vid importen. När jag sitter och skriver detta kommer jag att tänka på att jag alltid tar bort kromatisk aberration och använder objektivkorrigering så kanske ska jag göra en framkallningsinställning som fixar detta åt mig….

Du kan också bestämma vilka metadata som ska bakas ihop med bildfilen, upphovsrätt (copyright) kan vara klokt att ha med.

bild-5

 

Jag har gjort en förinställning för metadata som jag kallar ”Johan” men om du inte skapat någon så välj Nytt… så dyker dialogrutan nedan upp. Här kan du fylla i massor med saker med jag skriver bara under IPTC-copyright mitt Namn och att bilden är Upphovsrättskyddad. Skriv ett namn på förinställningen högst upp och sedan tryck skapa

bild-6

 

Om alla bilderna i importen har något gemensamt (plats, person…..) kan du lägga till Nyckelord vid importen. Dessa gör att du senare kan söka efter bilder med dessa ord, men tänk på att de ska passa alla bilder vi en import så ibland kan det vara svårt att komma på lämpliga ord. Själv brukar jag slarva en del med nyckelord, men jag tror att de kan vara användbart när bildbiblioteket växer.

bild-7

 

Nu är det bara att trycka på Importera längst ner till höger i dialogrutan! Alltså om du gjort som jag skrivit ovan kommer bilderna inte att fysiskt flytta sig på hårddisken (eller kopieras) utan importen gör bara att bilder nu ses och kan redigeras av Lightroom.

Tänk på att om du väljer att importera bilder direkt från ett minneskort kommer dialogrutan se lite mer komplicerad ut (du måste t.ex under Till delen bestämma var bilder ska hamna och hur de ska namnges). Jag rekommenderar starkt att du gör som jag beskrivit ovan för då kan inget gå fel och du vet exakt var bilderna finns på hårddisken.

 

Viktigt: Eftersom Lightroom inte ser bilder i en mapp är det väldigt viktigt att du inte flyttar mappar (eller enstaka bilder) som är importerade i datorns filhanterare för då kommer Lightroom att tappa bort dessa.

Viktigt: Vill du ändra mappstrukturen så gör detta i Lightrooms biblioteksdel under fliken Mappar som du kan se i den översta bilden på vänster sida (där du kan dra och släppa mappar och bildfiler för att flytta dessa), för då vet Lightroom vad som händer och tappar inte bort bilderna (men mappar eller bilder kommer att flyttas även på hårddisken).

 

Det var allt för den här gången. Även om det kanske inte är lika roligt som att fotografera och redigera bilder är det viktigt att hitta ett bra arbetsflöde som du sedan håller dig till i framtiden – det gör saker och ting så mycket lättare både när det gäller att hitta bilder du tagit för länge sedan men också säkerhetskopiering – du vet var alla din bilder finns! (glöm inte att också säkerhetskopiera Lightrooms katalog – lightroom.lrcat)!  Det är väl värt att fundera lite på vilken mappstruktur du vill ha på datorn och om/hur du ska använda nyckelord vid importen o.s.v.

Förra året publicerade jag ett nytt inlägg varannan vecka, men jag har insett att det tar lite med tid än jag trodde att spika ihop dessa så i år kommer jag sikta på ett inlägg var tredje vecka istället.

 

Klart slut!

Brusreducering

Bildbehandling, Mjukvara 1 Dec 2016

Hej!

I förra inlägget skrev jag lite om hur jag skärper bilder och här ska vi fortsätta med brusreducering. Det är viktigt att tänka på att brusreducering gör bilden mindre skarp så man måste komma fram till en kompromiss mellan hur mycket skärpa du vill lägga på bilden och hur mycket brus du vill ta bort – det är därför det är svårt att skärpa brusiga bilder.

Här tänkte jag främst skriva lite om brusreducering med Lightroom (som är identisk med den i Camera Raw), men det finns många insticksprogram som kan vara bra. Normalt använder jag Lightroom för brusreducering men för bilder tagna vid höga ISO-värden (2000-6400) använder jag alltid DXO optics Pro och deras PRIME-brusreducering som jag funnit extremt effektiv och enkel att använda (och dessutom blir stjärnorna kvar på himlen).

Vad är brus?

Digitalbrus är korn som dyker upp i bilden och det finns två typer. Ena typen är luminansbrus som är en variation i ljusheten på pixlar och det är ofta finkorningt.  Det är inte alltid som det är ett problem för bilden.

luminans
Luminansbrus – bilden ser grynig ut. Kan ibland tillföra bilden något och alltså inte alltid nödvändigt att åtgjärda.

Den andra typen av brus är desto värre – färgbrus. Färgbrus är gröna eller röda fläckar (grovkornigt) som främst dyker upp (eller åtminstone syns) i mörka delar av bilden och det är inte vackert.

färg
Färgbrus – Grön, röd, blå fläckar. Ser sällan bra ut.

 

Varifrån kommer bruset?

Brus i bilder kommer då du använder höga ISO-tal eller vid långa exponeringar. När du höjer ISO:t berättar du för kameran att den ska förstärka signalen från sensorn (om det enda du gör är att öka ISO så är ju mängden ljus som träffar sensorn oförändrad så för att få en ljusare bild måste signalen förstärkas digitalt). Jag har läst någontans att man kan jämföra med en stereo (utan musik på) med volumen satt till 0 (kamerans lägsta ISO) och sedan höja volymen (öka ISO)  och då kommer du höra surr (brus i bilden). När du tar bilder med lång exponeringstid (säg 30 minuter) blir sensorn varm och det ökar bruset. Nu är väl exponeringstider på 30 minuter inte så vanliga men ibland om du t.ex. vill fota stjärnspår har det hänt att jag använt upp till 30 minuter.

Hur kan man undvika brus?

Ett sätt att minimera brus är att fotografera med så lågt ISO som möjligt – men se upp med att underexponera bilder för mycket, då brus brukar dyka upp i de mörka delarna av bilden när du ljusar upp skuggorna. Man brukar tala om att exponera till höger och det betyder att du bör exponera så att bilden blir så ljus som möjligt utan att de ljusaste delarna blir helt vita (för då saknar de helt detaljer).

Om du har tittat på bilderna i tidigare inlägg här i bloggen så vet du att jag brukar underexponera mina bilder för att inte riskera att fräta ut högdagrarna, men priset jag betalar är brus i de skuggiga delarna av bilden. Så jag måste göra en kompromiss mellan att skydda de ljusa delarna från att fräta ut och mängden brus jag kan acceptera i skuggorna. Ett sätt att komma runt problemet kan vara att istället för att ta en bild, ta flera med olika exponeringar och slå samman dessa till en HDR-bild eller kanske ännu bättre är att blanda två exponeringar.

Ju större pixlarna på sensorn är desto mindre bruskänsliga är de och det är en förklaring till att en fullformatskamera med 24 MP ger mindre brus än en med APS-C sensor med 24 MP. Det är också en del av förklaring till att Sonys A7S kamera fungerar så bra i svagt ljus – den har en  sensor med fullformats storlek men ”bara” 12 MP, det betyder att pixlar är större än på många andra kameror och kan därför registrera mer ljus och ge en starkare signal. Å andra sidan, många mobilkameror fungerar utmärkt och (nästan) lika bra som en stor klumpig systemkamera när ljuset är starkt, men så fort det mörknar blir dess bilder snabbt brusiga då mobilkameran har en liten sensor och alltså små pixlar.

Hur fungerar brusreducering?

Det finns en mängd olika program för brusreduceing och hur bra de är varierar lite så exakt hur brusreducering går till vet jag inte och det är nog olika i olika program. Men generellt är det nog så att mycket brusreducering ”smetar ut” bruset och därmed bilden. Så använder du för mycket brusreducering kommer du tappa detaljer och bilden kan se ”plastig” ut. Därför brukar brusreducing och digital skärpning behöva justeras tillsammans och man kan behöva hoppa fram och tillbaka mellan dessa reglage för att hitta en bra kompromiss.

Ingen brusreducering
Så här ser rå-filen ut utan några justering och eftersom bilden togs vid ett ganska högt ISO (1600) med min Lumix GX80 som har en relativt liten sensor (m4/3) så blev bilden ganska brusig. Grynen du ser är luminansbrus. Färgbruset är inte så tydligt men om du tittar på himlen och de snöiga taken kan du nog ana röda och gröna prickar, det är färgbruset.

 

max brusreducering
Här är samma bild med med maximal mängs brusreducering. Du kan tydligt se att bruset försvann helt men bilden smetas ut och tappar detaljer – ser lite plastig ut. Så använd inte mer brusreducering än du behöver, om du inte vill ha det plastiga utseendet av kreativa skäl då det kan ge en nästan målad känsla till bilden.

 

Lightrooms brusreduceringsreglage hittar du i Detalj-panelen under skärpreglagen och de ser ut så här

brusreglage
Brusreduceringsreglagen hittar du i Detalj-panelen under reglagen för skärpa

 

Luminans: Det här reglaged drar du åt höger för att minska grynigheten i bilden. Tänk på att du också förlorar detaljer så använd så lite som möjligt – ofta behövs ingeting! Det finns två till reglage som finjusterar effekten av luminansreglaget. Detalj där ett högt värde behåller flera detaljer i bilden men lämnar då också kvar brus. Kontrast där ett högt värde försöker behålla kontraster  i den brusreducerade bilden.

Färg: När du drar det här reglaget åt höger kommer de gröna och röda fläckarna försvinna. I min erfarenhet skadar detta inte detaljerna eller färgen i bilden så här brukar jag inte tänka så mycket utan dra på ganska rejält (alltid ett högre värde än Luminansreglaget, kanske uppåt 50-60). Här bestämmer Detalj-reglaget vad som är brus och inte, men ett för högt värde kan resultera i färgskiftningar vid delar av bilden med hög kontrast så se upp lite, men den effekten kan motverkas Släthet-reglaget.

 

Som du ser är förhålladena mellan de olika reglagen ganska komplicerade så det bästa sättet är att prova sig fram. Min metod är att zoom in bilden till 100% och titta på en mörk del av bilden. Om bruset inte stör dig så gör ingenting. Annars drar jag Luminans-reglaget sakta åt höger tills dess att bruset försvinner och sedan sakta tillbaka tills jag hittar en mängd brus som jag kan acceptera. I ärlighetens namn brukar jag inte bry mig om Detalj-reglaget utan bara försiktig röra på Kontrast-reglaget och ser om jag tycker bilden blir bättre, om inte lämnar jag även detta reglage. Nästa steg är Färgbruset och här drar upp det direkt Färg-reglaget till 50-60. Vid den här mängden färgbrusreducering uppkommer det sällan några artifakter så reglagen Detalj och Släthet brukar jag inte röra.

 

Så här jobbar jag med brusreducering och skärpa i Lightroom

1) Brusreducera bilden tills du är nöjd (se stycket ovan).

2) Mängden skärpa = 110 – luminans brusreducerings mängden. Alltså om du ställt luminans brusreduceringen till 30 så använda 110-30= 80 som mängd för skärpan

3) Justera skärpan vidare med t. ex. radie, detalj och inte minst maskning så som vi pratade om i förra inlägget. Jag använder ganska mycket maskning, aldrig mindre än 50 och ofta mellan 70-90.

domkyrka
Här är bilden skärpt och brusreducerad efter receptet ovan (och dessutom redigerad i Lightrooms andra paneler). Bilden är tagen i Uppsala under ”Allt ljus på Uppsala” som är en ljusshow som äger rum i November varje år. Som du kan se vid det gröna trädet snöade det en del och därför ser kyrktornen  lite mjuka ut men det ger också tydliga ljusstrålar.

 

Tips: Det kan vara bra och tänka på vad bilden ska användas till. Ska du bara visa bilden på Facebook eller andra platser på nätet med relativt låg upplösning så syns inte bruset så det är tveksamt om du behöver brusreducera överhuvudtaget.

Tips: ska du skriva ut bilden så är det inte heller säkert att måttliga mängder brus spelar någon roll, speciellt om du inte skriver ut allt för stort ( 40×50 cm eller mindre). Prova att skriva ut utan att brusreducera för att se om det verkligen behövs – när du provat skriva ut några gånger så kommer du få en känsla för hur mycket brus du kan ha kvar i bilden utan att det påverkar utskriften.

 

Jag använder DXO Optics Pro på väldigt brusiga bilder

Jag tycker det är kul att ta nattbilder och här är brus ett problem. Du är ute på natten och det är mörkt och samtidigt vill du inte ha allt för långa slutartider då t.ex norrskenet då bara blir en smet eller stjärnor blir streck och inte punkter. Enda lösningen är att öka ISO:t, och jag brukar använda ISO 2000 (eller mer) vilket ger brus. Brusreduceringen i Lightroom kan göra att stjärnor suddas ut och det vill jag ju inte. Min lösning är att använda ett insticksprogram för dessa bilder, DXO optics Pro. Om du fotografera i rå-format kan du använda detta programs PRIME brusreducering som gör underverk på dessa bilder och sedan exporteras bilden tillbaka till Lightroom som en rå-fil (i dng format) vilket möjliggör vidare bildbehandling.  Det finns säker många andra insticksprogram som är minst lika bra med jag fastnade för DXO optics Pro. Om du är intresserad kan du ladda ner en prov-version och se hur det fungerar för dig.

Tips: för att DXO Optics Pro ska fungera så måste du använda kamerans rå-fil format, d.v.s inte konvertera till dng när du importerar till Lightroom.

 

DXO Optics Pro fungera som ett insticksprogram till Lightroom men du kommer åt det via meny Arkiv – Plugin-tillbehör – Transfer to DXO optics Pro. Då måste gå den här vägen för att Lightroom ska överföra rå-filen till DXO optics Pro (och inte först göra en tif/psd kopia) och det är viktigt för brusreduceringen.

Ser ser det ut när bilden öppnats i Dxo Optics Pro

DXO

I brusreduceringspanelen (Noise Reduction) ska du byta metod till PRIME (1) (som är den bästa metoden men fungerar bara på rå-filer). Det finns bara två reglage (Luminance och Chrominance (färgbrus)) men jag lämnar dessa oftast i deras standardläge (2). Sedan trycker jag på Export to Lightroom (3) och då processas bilden och exporteras tillbaka till Lightroom som en dng-fil, alltså en rå-fil som du kan redigera vidare. PRIME brusreducering tar lång tid och effekten förhandsvisas bara i rutan ovanför Luminasreglaget (gröna rutan ovan), alltså inte i hela bilden.

 

Här har jag zoomat in på en del av himlen och som du kan se finns det inget brus kvar efter jag kört DXO optics Pro och dess PRIME brusreducering.

efter dxo förstoring

Och så här blev hela bilden

norrsken
Norrsken över Björkliden och Torneträsk fotograferad från Abisko. Nikon D610 med Sigma 20/f1.4 ART objektiv med inställningar ISO 2000, f/1.4, exponeringstid 2 sekunder.

Det sätt jag använder DXO optics Pro och dess PRIME brusreducering är väldigt enkelt – och enklare än i Lightroom –  egentligen bara ett knapp tryck. Så varför använder jag det inte på alla bilder? Orsaken är att det går väldigt långsamt, det kan ta minuter för PRIME att brusreducera en bild… så jag använder det bara på enstaka bilder som verkligen behöver brusreduceras mycket.

 

Det var allt för den här gången!

 

Klart slut!

 

Hej!

I förra inlägget skrev jag lite om hur jag skärper bilder och här ska vi fortsätta med brusreducering. Det är viktigt att tänka på att brusreducering gör bilden mindre skarp så man måste komma fram till en kompromiss mellan hur mycket skärpa du vill lägga på bilden och hur mycket brus du vill ta bort – det är därför det är svårt att skärpa brusiga bilder.

Här tänkte jag främst skriva lite om brusreducering med Lightroom (som är identisk med den i Camera Raw), men det finns många insticksprogram som kan vara bra. Normalt använder jag Lightroom för brusreducering men för bilder tagna vid höga ISO-värden (2000-6400) använder jag alltid DXO optics Pro och deras PRIME-brusreducering som jag funnit extremt effektiv och enkel att använda (och dessutom blir stjärnorna kvar på himlen).

Vad är brus?

Digitalbrus är korn som dyker upp i bilden och det finns två typer. Ena typen är luminansbrus som är en variation i ljusheten på pixlar och det är ofta finkorningt.  Det är inte alltid som det är ett problem för bilden.

luminans
Luminansbrus – bilden ser grynig ut. Kan ibland tillföra bilden något och alltså inte alltid nödvändigt att åtgjärda.

Den andra typen av brus är desto värre – färgbrus. Färgbrus är gröna eller röda fläckar (grovkornigt) som främst dyker upp (eller åtminstone syns) i mörka delar av bilden och det är inte vackert.

färg
Färgbrus – Grön, röd, blå fläckar. Ser sällan bra ut.

 

Varifrån kommer bruset?

Brus i bilder kommer då du använder höga ISO-tal eller vid långa exponeringar. När du höjer ISO:t berättar du för kameran att den ska förstärka signalen från sensorn (om det enda du gör är att öka ISO så är ju mängden ljus som träffar sensorn oförändrad så för att få en ljusare bild måste signalen förstärkas digitalt). Jag har läst någontans att man kan jämföra med en stereo (utan musik på) med volumen satt till 0 (kamerans lägsta ISO) och sedan höja volymen (öka ISO)  och då kommer du höra surr (brus i bilden). När du tar bilder med lång exponeringstid (säg 30 minuter) blir sensorn varm och det ökar bruset. Nu är väl exponeringstider på 30 minuter inte så vanliga men ibland om du t.ex. vill fota stjärnspår har det hänt att jag använt upp till 30 minuter.

Hur kan man undvika brus?

Ett sätt att minimera brus är att fotografera med så lågt ISO som möjligt – men se upp med att underexponera bilder för mycket, då brus brukar dyka upp i de mörka delarna av bilden när du ljusar upp skuggorna. Man brukar tala om att exponera till höger och det betyder att du bör exponera så att bilden blir så ljus som möjligt utan att de ljusaste delarna blir helt vita (för då saknar de helt detaljer).

Om du har tittat på bilderna i tidigare inlägg här i bloggen så vet du att jag brukar underexponera mina bilder för att inte riskera att fräta ut högdagrarna, men priset jag betalar är brus i de skuggiga delarna av bilden. Så jag måste göra en kompromiss mellan att skydda de ljusa delarna från att fräta ut och mängden brus jag kan acceptera i skuggorna. Ett sätt att komma runt problemet kan vara att istället för att ta en bild, ta flera med olika exponeringar och slå samman dessa till en HDR-bild eller kanske ännu bättre är att blanda två exponeringar.

Ju större pixlarna på sensorn är desto mindre bruskänsliga är de och det är en förklaring till att en fullformatskamera med 24 MP ger mindre brus än en med APS-C sensor med 24 MP. Det är också en del av förklaring till att Sonys A7S kamera fungerar så bra i svagt ljus – den har en  sensor med fullformats storlek men ”bara” 12 MP, det betyder att pixlar är större än på många andra kameror och kan därför registrera mer ljus och ge en starkare signal. Å andra sidan, många mobilkameror fungerar utmärkt och (nästan) lika bra som en stor klumpig systemkamera när ljuset är starkt, men så fort det mörknar blir dess bilder snabbt brusiga då mobilkameran har en liten sensor och alltså små pixlar.

Hur fungerar brusreducering?

Det finns en mängd olika program för brusreduceing och hur bra de är varierar lite så exakt hur brusreducering går till vet jag inte och det är nog olika i olika program. Men generellt är det nog så att mycket brusreducering ”smetar ut” bruset och därmed bilden. Så använder du för mycket brusreducering kommer du tappa detaljer och bilden kan se ”plastig” ut. Därför brukar brusreducing och digital skärpning behöva justeras tillsammans och man kan behöva hoppa fram och tillbaka mellan dessa reglage för att hitta en bra kompromiss.

Ingen brusreducering
Så här ser rå-filen ut utan några justering och eftersom bilden togs vid ett ganska högt ISO (1600) med min Lumix GX80 som har en relativt liten sensor (m4/3) så blev bilden ganska brusig. Grynen du ser är luminansbrus. Färgbruset är inte så tydligt men om du tittar på himlen och de snöiga taken kan du nog ana röda och gröna prickar, det är färgbruset.

 

max brusreducering
Här är samma bild med med maximal mängs brusreducering. Du kan tydligt se att bruset försvann helt men bilden smetas ut och tappar detaljer – ser lite plastig ut. Så använd inte mer brusreducering än du behöver, om du inte vill ha det plastiga utseendet av kreativa skäl då det kan ge en nästan målad känsla till bilden.

 

Lightrooms brusreduceringsreglage hittar du i Detalj-panelen under skärpreglagen och de ser ut så här

brusreglage
Brusreduceringsreglagen hittar du i Detalj-panelen under reglagen för skärpa

 

Luminans: Det här reglaged drar du åt höger för att minska grynigheten i bilden. Tänk på att du också förlorar detaljer så använd så lite som möjligt – ofta behövs ingeting! Det finns två till reglage som finjusterar effekten av luminansreglaget. Detalj där ett högt värde behåller flera detaljer i bilden men lämnar då också kvar brus. Kontrast där ett högt värde försöker behålla kontraster  i den brusreducerade bilden.

Färg: När du drar det här reglaget åt höger kommer de gröna och röda fläckarna försvinna. I min erfarenhet skadar detta inte detaljerna eller färgen i bilden så här brukar jag inte tänka så mycket utan dra på ganska rejält (alltid ett högre värde än Luminansreglaget, kanske uppåt 50-60). Här bestämmer Detalj-reglaget vad som är brus och inte, men ett för högt värde kan resultera i färgskiftningar vid delar av bilden med hög kontrast så se upp lite, men den effekten kan motverkas Släthet-reglaget.

 

Som du ser är förhålladena mellan de olika reglagen ganska komplicerade så det bästa sättet är att prova sig fram. Min metod är att zoom in bilden till 100% och titta på en mörk del av bilden. Om bruset inte stör dig så gör ingenting. Annars drar jag Luminans-reglaget sakta åt höger tills dess att bruset försvinner och sedan sakta tillbaka tills jag hittar en mängd brus som jag kan acceptera. I ärlighetens namn brukar jag inte bry mig om Detalj-reglaget utan bara försiktig röra på Kontrast-reglaget och ser om jag tycker bilden blir bättre, om inte lämnar jag även detta reglage. Nästa steg är Färgbruset och här drar upp det direkt Färg-reglaget till 50-60. Vid den här mängden färgbrusreducering uppkommer det sällan några artifakter så reglagen Detalj och Släthet brukar jag inte röra.

 

Så här jobbar jag med brusreducering och skärpa i Lightroom

1) Brusreducera bilden tills du är nöjd (se stycket ovan).

2) Mängden skärpa = 110 – luminans brusreducerings mängden. Alltså om du ställt luminans brusreduceringen till 30 så använda 110-30= 80 som mängd för skärpan

3) Justera skärpan vidare med t. ex. radie, detalj och inte minst maskning så som vi pratade om i förra inlägget. Jag använder ganska mycket maskning, aldrig mindre än 50 och ofta mellan 70-90.

domkyrka
Här är bilden skärpt och brusreducerad efter receptet ovan (och dessutom redigerad i Lightrooms andra paneler). Bilden är tagen i Uppsala under ”Allt ljus på Uppsala” som är en ljusshow som äger rum i November varje år. Som du kan se vid det gröna trädet snöade det en del och därför ser kyrktornen  lite mjuka ut men det ger också tydliga ljusstrålar.

 

Tips: Det kan vara bra och tänka på vad bilden ska användas till. Ska du bara visa bilden på Facebook eller andra platser på nätet med relativt låg upplösning så syns inte bruset så det är tveksamt om du behöver brusreducera överhuvudtaget.

Tips: ska du skriva ut bilden så är det inte heller säkert att måttliga mängder brus spelar någon roll, speciellt om du inte skriver ut allt för stort ( 40×50 cm eller mindre). Prova att skriva ut utan att brusreducera för att se om det verkligen behövs – när du provat skriva ut några gånger så kommer du få en känsla för hur mycket brus du kan ha kvar i bilden utan att det påverkar utskriften.

 

Jag använder DXO Optics Pro på väldigt brusiga bilder

Jag tycker det är kul att ta nattbilder och här är brus ett problem. Du är ute på natten och det är mörkt och samtidigt vill du inte ha allt för långa slutartider då t.ex norrskenet då bara blir en smet eller stjärnor blir streck och inte punkter. Enda lösningen är att öka ISO:t, och jag brukar använda ISO 2000 (eller mer) vilket ger brus. Brusreduceringen i Lightroom kan göra att stjärnor suddas ut och det vill jag ju inte. Min lösning är att använda ett insticksprogram för dessa bilder, DXO optics Pro. Om du fotografera i rå-format kan du använda detta programs PRIME brusreducering som gör underverk på dessa bilder och sedan exporteras bilden tillbaka till Lightroom som en rå-fil (i dng format) vilket möjliggör vidare bildbehandling.  Det finns säker många andra insticksprogram som är minst lika bra med jag fastnade för DXO optics Pro. Om du är intresserad kan du ladda ner en prov-version och se hur det fungerar för dig.

Tips: för att DXO Optics Pro ska fungera så måste du använda kamerans rå-fil format, d.v.s inte konvertera till dng när du importerar till Lightroom.

 

DXO Optics Pro fungera som ett insticksprogram till Lightroom men du kommer åt det via meny Arkiv – Plugin-tillbehör – Transfer to DXO optics Pro. Då måste gå den här vägen för att Lightroom ska överföra rå-filen till DXO optics Pro (och inte först göra en tif/psd kopia) och det är viktigt för brusreduceringen.

Ser ser det ut när bilden öppnats i Dxo Optics Pro

DXO

I brusreduceringspanelen (Noise Reduction) ska du byta metod till PRIME (1) (som är den bästa metoden men fungerar bara på rå-filer). Det finns bara två reglage (Luminance och Chrominance (färgbrus)) men jag lämnar dessa oftast i deras standardläge (2). Sedan trycker jag på Export to Lightroom (3) och då processas bilden och exporteras tillbaka till Lightroom som en dng-fil, alltså en rå-fil som du kan redigera vidare. PRIME brusreducering tar lång tid och effekten förhandsvisas bara i rutan ovanför Luminasreglaget (gröna rutan ovan), alltså inte i hela bilden.

 

Här har jag zoomat in på en del av himlen och som du kan se finns det inget brus kvar efter jag kört DXO optics Pro och dess PRIME brusreducering.

efter dxo förstoring

Och så här blev hela bilden

norrsken
Norrsken över Björkliden och Torneträsk fotograferad från Abisko. Nikon D610 med Sigma 20/f1.4 ART objektiv med inställningar ISO 2000, f/1.4, exponeringstid 2 sekunder.

Det sätt jag använder DXO optics Pro och dess PRIME brusreducering är väldigt enkelt – och enklare än i Lightroom –  egentligen bara ett knapp tryck. Så varför använder jag det inte på alla bilder? Orsaken är att det går väldigt långsamt, det kan ta minuter för PRIME att brusreducera en bild… så jag använder det bara på enstaka bilder som verkligen behöver brusreduceras mycket.

 

Det var allt för den här gången!

 

Klart slut!

 

Hur skärper jag bilden? och hur får jag ut den ur Lightroom?

Bildbehandling, Mjukvara 17 Nov 2016

Hej!

Jag tänkte visa hur jag skärper bilder i Lightroom och sedan exporterar ut dem som en jpg-filer för att ladda upp på nätet eller skriva ut. Att lägga på lagom med digital skärpa gör att bilden kan får mer ”stuns” på nätet eller pappret (men naturligtvis är det viktigaste att du har ett intressant motiv och bra komposition & ljus). Att skärpa bilden betyder tyvärr inte att delar i bilden som inte är i fokus kommer i fokus – det måste du få rätt i kameran. Reglagen för Skärpa och Brusreducering finns båda i Lightrooms Detalj-panel och påverka varandra d.v.s digital skärpning och brusreducering går hand-i-hand. I det här inlägget fokuserar jag bara på digital skärpa och i nästa tar vi oss an brusreducering.

Hur man skärper sina bilder brukar variera från fotograf till fotograf, och alla menar att just deras metod är den bästa. I det här inlägget kommer jag visa hur jag skärper mina bilder, men om du har en annan strategi får du gärna lämna en kommentar och berätta hur du gör!

Om du använder Photoshop och öppnar en rå-fil kommer du först hamna i Camera Raw. Bakom kulisserna fungerar Camera Raw och Lightroom på exakt samma sätt så du kan göra precis  som jag visar nedan fast det ser lite annorlunda ut (annat s.k. användargränssnitt).

 

Tips: För att kunna avgöra vad som är lämpliga mängd skärpa behöver du zooma bilden till 100% (men inte mer).

Tips: Mängden skärpa beror också på vilket håll bilden kommer att betraktas. En bild som ses på större avstånd tål mer skärpa, men då kommer den inte se så bra ut på nära håll. Tyvärr finns det inga enkla regler att följa utan man måste prova sig fram, men kom ihåg att det är bara fotografer som trycker näsan mot bilden när dom tittar :-)

Tips: Om du fotograferar i jpg så behöver du inte skärpa bilden (eller skärpa den väldigt försiktigt) – det är redan gjort av kameran!

Tips:  Om du fotograferar i -format är det nödvändigt att skärpa bilden. Kameran skärper alltså inte rå-filer vilket gör att de kan se lite oskarpa ut (eller som man ibland säger ”mjuk”) direkt från kameran jämfört med motsvarande jpg-bild. Detta gäller även om du har det skarpaste objektiv som pengar kan köpa.

Tips: Om du använder Photoshop istället för Lightroom (eller Camera Raw) skulle jag föreslå att du använder filtret Smart skärpa istället för Oskarp mask och ställer ”Ta bort:” till Linsoskärpa för bästa resultat. Inställningarna Mängd och Radie fungerar som i Lightroom (läs nedan)

 

Skärpa vad är det?

Det som egentligen händer när du skärper en bild är att Lightroom (eller vilket program du nu använder) hittar kanter och gör den ljusare sidan av kanten lite ljusare och den mörkare sidan lite mörkare, d.v.s. ökar kontrasten över kanten och det upplever vi som en bild med bättre skärpa.

Varning: se upp för överskärpta bilder som ser ”knastrig” ut eller där du kan se tydliga glorior runt kanter. Det är verkligen inte snyggt och hellre en bild med för lite digital skärpa än för mycket.

BILD-1
Överskärpte den här bilden och zoomade in till 200%  för att visa vad  du ska se upp för; ”knastrighet” som du tydligt kan se på den släta himlen och glorior – en lysande linje – längs kanter med hög konstrast (pilen). Här kan du också se tydligt att den ljusa sidan av kanten blir ljusare och den mörka mörkare – det är så digital skärpa fungerar. Någon har sagt att perfekt digital skärpa är glorior som ingen ser.

 

Lightrooms skärpreglage finns under panelen Detalj

bild2

och reglagen ser ut så här:

bild3
Om du klickar på den inringade pilen kommer en förhandsgranskning som visar bilden i 100% storlek dyka upp. Jag brukar inte använda den utan zoomar in hela bilden till 100% och tittar där istället. Notera att inställningar för både Skärpa och Brusreducering finns i samma panel och att de kommer att påverka varandra.

 

Mängd: det här är ”volymen”, d.v.s. hur mycket de ljusa pixlarna runt en kant ska ljusas upp och de mörka mörkas ner. Vilken mängd som är lagom beror helt på bilden och det är svårt att ge någon generell rekommendation, men bra startvärden kan vara 70-100 för arkitektur och landskap, medan porträtt ofta ska ha lite mindre skärpa prova runt 50 (men ögon tål mer skärpa så här kan du använda justeringspensel som också har ett skärpereglage). Har du en brusig bild ska du vara försiktig med mängden skärpa, kanske 10-30 räcker.

amount
De här bilderna visar ett utsnitt av bilden med ingen skärpa (mängd=0) och samma med maximal mängd skärpa (mängd=150). Du nog se att himlen inte blir bra med högsta värdet på Mängd-reglaget (och jag har aldrig stött på en bild där maxvärdet på mängden fungerar bra). Du kan se typiska problem som uppkommer när du lägger på förmycket skärpa; släta ytor (himlen) blir knastriga och du kan se en gloria runt skarpa kanter (berget).

 

Radie: Radien bestämmer hur långt från kanten uppljusningen/nermörkningen kommer att sträcka sig. I min erfarenhet så fungerar en radie på 1.0 bra till nästan alla bilder, men landskap/arkitektur blir ibland bättre med en något mindre radie, kanske 0.8, och bilder tagna i svagt ljus kan behöva en lite större radie c:a 1.5. Men om du vill göra det enkelt för dig så använd en radie på 1 till alla bilder och det är också Lightroom standardvärde.

raide
Det är inte så lätt att se effekten av radien på de små bilder jag kan visa här i bloggen , men du kan nog ana en ljuskant längs berget. Prova själv så ser du effekten tydligare (men du måste zooma in i bilden). Här är mängden skärpa satt till 80.

 

Detalj: Det här reglaged styr hur skärpan påverkar små detaljer/texturer i bilden. Man kan se det här reglaget som ett sätt att bestämma hur känsligt Lightroom är på att upptäcka kanter i bilden. Se upp med det här reglaget – ett för högt värde kan förstöra bilden!

DETALJ
Med detalj-reglaget satt till 100 blir bilden väldigt knastrig.

 

Maskning: Skapar en mask som skyddar delar av bilden från att skärpas. Det är ett sätt för dig att berätta för Lightroom vilka kanter du vill ska skärpas och vilka som inte ska skärpas. För se vad som händer tryck ner ALT-tangeten samtidigt som du drar i det här reglaget. Bilden blir nu svart och vit och de delar som är svarta skyddas från skärpan. Ett bra exempel är en landskapsbild där det brukar vara bra att skydda himlen så dra Mask-reglaget med ALT-tangeten nertrycket åt höger till det mesta av himlen är svart. När du släpper ALT-tangenten syns bilden som vanligt. Porträtt bilder behöver ofta maskas så att inte släta hudytor får skärpa på sig.

mask
Utan maskning blir himlen och bergssidan överskärpt men med masken skärps bara bergskanten – precis som vi ville. Återigen har du svårt att se på den här lilla bilden så prova med en egen bild och zooma in.

 

 

Här är en bild som jag skärpt där du kan se vilka inställningar jag använt på de olika reglagen.

Båt

PANEL 

 

I Lightroom kan du också skärpa bilden selektivt, d.v.s. bara på vissa delar. Om du öppnar justerings-penseln ser du att ett av reglagen är just skärpa så du kan alltså måla på detaljer som du vill skärpa mer än andra. Här kan du också använda negativ skärpa för att minska skärpan på delar av bilden. Däremot kan du inte påverka radie och detalj utan du har bara ett reglage som kallas Skärpa.

justeringspensel
Med justeringspenseln kan du måla på skärpa där du vill ha lite extra. Dessutom kan du även använda negativ skärpa för att göra bilden mjukar på vissa delar. Justeringspensel har också en inställning för Klarhet som också ger en skärpeeffekt.

 

Ytterligare ett sätt att få en bild att kännas skarp är att öka klarheten, vilket du också kan göra över hela bilden med reglaget i Grundläggande-panelen eller selektivt med justerings-penseln, men återigen var försiktig med mängden, 10-30 kan vara en inställning att börja med. Med justerings-penseln har du också möjlighet att använda negativ klarhet.

 

Eftersom ögat dras till skarpa (och ljusa & färgstarka) delar av bilden kan  ett sätt att styra betraktarens blick vara att ha olika skärpa på olika delar av bilden och på vissa platser till och med ha negtiv skärpa (s.k. kreativ skärpa). Här är några exempel där jag lagt på olika mycket skärpa på olika delar av bilden i efterbehandlingen.

centralstation
Uppsala centralstation en höstkväll innan snön

 

^?ٷ??y?a?v?D?Өe<d??V.????ת]͡??A}.}.}.}.}.e?2:.?@?j?-.e?[?.-.
Fyrisån  med Islandsbron i bakgrunden. Genom att göra bilden oskarp i över- och underkant kan man skapa en miniatyr effekt.

Jaha, nu är bilden skärpt på sätt jag gillar, men hur får jag ut bilden från Lightroom som en jpg?

Jag har ingen skrivare så skickar jag iväg jpg-bilder för utskrift. För att omvandla min rå-eller tif/psd-fil till jpg använder jag Lightrooms exportfunktion. I Lightroom klickar du på Arkiv – Exportera och då öppnar sig denna dialogruta. Här kan du välja vart och hur bilden ska exporeras ut ur Lightroom

EXPORT

Exportplats (1),  här väljer du var bilden ska hamna, jag tycker det är smidigast att välja  skrivbordet.

Namnge fil (2), här väjer jag ”Eget namn” och skriver in vad jag vill döpa filen till, NAMN i detta fall.

Filinställningar (3), här väljer du bildformat och färgrymd. Ska bilden upp på nätet eller skickas för utskrift väljer jag formatet jpg med färgrymden sRGB och ställer kvaliteten till 100. Vissa utskriftslab kan hantera adobeRGB med inte alla så sRGB är ett säkert kort.

Ange storlek på bild (4) jag har Anpassa: Bredd och höjd i-klickad men om du ska skriva ut bilden fyller jag inte in något för bredd (B) och höjd (H) och då får bilden  den pixeldimension den har, däremot om bilden ska upp på nätet behöver du minska ner den. Till exempel, om jag ska ha bilden till den här bloggen kan den som störst ha bredden 1640 px så jag skriver det men lämnar höjden tom så att proportionen behålls. Upplösningen spelar ingen roll så jag lämnar Lightroom grundinställning på 240 ppi kvar.

Utdataskärpa (5). Här kan du välja extra skärpa beroende på hur bilden ska visas, (Skärpa för:  skärm, matt papper eller glättat papper – du väljer genom att klicka på den blå dubbelpilen) och sedan hur mycket utskärpa du vill lägga på (Mängd: Låg – Standard – Hög, du väljer genom att klicka på den blå dubbelpilen).  Jag brukar använd standard, men här måste man nog prova sig fram….

Export inställningarna Video, Vattenstämplar och Efterbearbetning använder jag inte och Metadata låter jag Lightroom baka in all metadata som följer med filen.

 

Tips: Några riktvärden på bildstorlekar på nätet är 1024 px för Instagram, 2048 px för Facebook.

Tips: jag har upptäckt att mina bilder ofta blir lite för mörka när jag skriver ut dem så numera ökar jag exponeringen med 0.1 – 0.2 (i Grundläggande-panelen) för att motverka detta. Att det blir så här beror på att skärmen är bakbelyst och bilden på papper reflekterar ljus. Exakt hur mycket ljusare du behöver göra dina bilder beror på hur ljus din skärm är så här måste du prova dig fram.

 

Så där nu har du lagt på digital skärpa på bilden och exporterat ut den i jpg-format så nu hoppas jag du får en fin utskrift eller en riktig rökare på Instagram eller var du nu delar dina bilder med omvärlden!

 

Till sist några saker som är bra att tänka på:

Tänk på att inte överskärpa dina bilder. Det är verkligen inte är snygga och det är ofta bättre att ha för lite (eller ingen) digital skärpa än för mycket. Titta på bilden i 100% (men inte mer) för att se så du inte överskärper den! 

Tänk på att hur bilden ska betraktas (skärm eller utskrift och på vilket avstånd) påverkar hur mycket digital skärpa du behöver lägga på bilden. 

Glöm inte att använda maskningsfunktionen

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa hur jag brusreducerar i Lightroom vilket går lite hand-i-hand med skärpan så dessa justeringar kommer att påverka varandra.

Klart slut!

Hej!

Jag tänkte visa hur jag skärper bilder i Lightroom och sedan exporterar ut dem som en jpg-filer för att ladda upp på nätet eller skriva ut. Att lägga på lagom med digital skärpa gör att bilden kan får mer ”stuns” på nätet eller pappret (men naturligtvis är det viktigaste att du har ett intressant motiv och bra komposition & ljus). Att skärpa bilden betyder tyvärr inte att delar i bilden som inte är i fokus kommer i fokus – det måste du få rätt i kameran. Reglagen för Skärpa och Brusreducering finns båda i Lightrooms Detalj-panel och påverka varandra d.v.s digital skärpning och brusreducering går hand-i-hand. I det här inlägget fokuserar jag bara på digital skärpa och i nästa tar vi oss an brusreducering.

Hur man skärper sina bilder brukar variera från fotograf till fotograf, och alla menar att just deras metod är den bästa. I det här inlägget kommer jag visa hur jag skärper mina bilder, men om du har en annan strategi får du gärna lämna en kommentar och berätta hur du gör!

Om du använder Photoshop och öppnar en rå-fil kommer du först hamna i Camera Raw. Bakom kulisserna fungerar Camera Raw och Lightroom på exakt samma sätt så du kan göra precis  som jag visar nedan fast det ser lite annorlunda ut (annat s.k. användargränssnitt).

 

Tips: För att kunna avgöra vad som är lämpliga mängd skärpa behöver du zooma bilden till 100% (men inte mer).

Tips: Mängden skärpa beror också på vilket håll bilden kommer att betraktas. En bild som ses på större avstånd tål mer skärpa, men då kommer den inte se så bra ut på nära håll. Tyvärr finns det inga enkla regler att följa utan man måste prova sig fram, men kom ihåg att det är bara fotografer som trycker näsan mot bilden när dom tittar :-)

Tips: Om du fotograferar i jpg så behöver du inte skärpa bilden (eller skärpa den väldigt försiktigt) – det är redan gjort av kameran!

Tips:  Om du fotograferar i -format är det nödvändigt att skärpa bilden. Kameran skärper alltså inte rå-filer vilket gör att de kan se lite oskarpa ut (eller som man ibland säger ”mjuk”) direkt från kameran jämfört med motsvarande jpg-bild. Detta gäller även om du har det skarpaste objektiv som pengar kan köpa.

Tips: Om du använder Photoshop istället för Lightroom (eller Camera Raw) skulle jag föreslå att du använder filtret Smart skärpa istället för Oskarp mask och ställer ”Ta bort:” till Linsoskärpa för bästa resultat. Inställningarna Mängd och Radie fungerar som i Lightroom (läs nedan)

 

Skärpa vad är det?

Det som egentligen händer när du skärper en bild är att Lightroom (eller vilket program du nu använder) hittar kanter och gör den ljusare sidan av kanten lite ljusare och den mörkare sidan lite mörkare, d.v.s. ökar kontrasten över kanten och det upplever vi som en bild med bättre skärpa.

Varning: se upp för överskärpta bilder som ser ”knastrig” ut eller där du kan se tydliga glorior runt kanter. Det är verkligen inte snyggt och hellre en bild med för lite digital skärpa än för mycket.

BILD-1
Överskärpte den här bilden och zoomade in till 200%  för att visa vad  du ska se upp för; ”knastrighet” som du tydligt kan se på den släta himlen och glorior – en lysande linje – längs kanter med hög konstrast (pilen). Här kan du också se tydligt att den ljusa sidan av kanten blir ljusare och den mörka mörkare – det är så digital skärpa fungerar. Någon har sagt att perfekt digital skärpa är glorior som ingen ser.

 

Lightrooms skärpreglage finns under panelen Detalj

bild2

och reglagen ser ut så här:

bild3
Om du klickar på den inringade pilen kommer en förhandsgranskning som visar bilden i 100% storlek dyka upp. Jag brukar inte använda den utan zoomar in hela bilden till 100% och tittar där istället. Notera att inställningar för både Skärpa och Brusreducering finns i samma panel och att de kommer att påverka varandra.

 

Mängd: det här är ”volymen”, d.v.s. hur mycket de ljusa pixlarna runt en kant ska ljusas upp och de mörka mörkas ner. Vilken mängd som är lagom beror helt på bilden och det är svårt att ge någon generell rekommendation, men bra startvärden kan vara 70-100 för arkitektur och landskap, medan porträtt ofta ska ha lite mindre skärpa prova runt 50 (men ögon tål mer skärpa så här kan du använda justeringspensel som också har ett skärpereglage). Har du en brusig bild ska du vara försiktig med mängden skärpa, kanske 10-30 räcker.

amount
De här bilderna visar ett utsnitt av bilden med ingen skärpa (mängd=0) och samma med maximal mängd skärpa (mängd=150). Du nog se att himlen inte blir bra med högsta värdet på Mängd-reglaget (och jag har aldrig stött på en bild där maxvärdet på mängden fungerar bra). Du kan se typiska problem som uppkommer när du lägger på förmycket skärpa; släta ytor (himlen) blir knastriga och du kan se en gloria runt skarpa kanter (berget).

 

Radie: Radien bestämmer hur långt från kanten uppljusningen/nermörkningen kommer att sträcka sig. I min erfarenhet så fungerar en radie på 1.0 bra till nästan alla bilder, men landskap/arkitektur blir ibland bättre med en något mindre radie, kanske 0.8, och bilder tagna i svagt ljus kan behöva en lite större radie c:a 1.5. Men om du vill göra det enkelt för dig så använd en radie på 1 till alla bilder och det är också Lightroom standardvärde.

raide
Det är inte så lätt att se effekten av radien på de små bilder jag kan visa här i bloggen , men du kan nog ana en ljuskant längs berget. Prova själv så ser du effekten tydligare (men du måste zooma in i bilden). Här är mängden skärpa satt till 80.

 

Detalj: Det här reglaged styr hur skärpan påverkar små detaljer/texturer i bilden. Man kan se det här reglaget som ett sätt att bestämma hur känsligt Lightroom är på att upptäcka kanter i bilden. Se upp med det här reglaget – ett för högt värde kan förstöra bilden!

DETALJ
Med detalj-reglaget satt till 100 blir bilden väldigt knastrig.

 

Maskning: Skapar en mask som skyddar delar av bilden från att skärpas. Det är ett sätt för dig att berätta för Lightroom vilka kanter du vill ska skärpas och vilka som inte ska skärpas. För se vad som händer tryck ner ALT-tangeten samtidigt som du drar i det här reglaget. Bilden blir nu svart och vit och de delar som är svarta skyddas från skärpan. Ett bra exempel är en landskapsbild där det brukar vara bra att skydda himlen så dra Mask-reglaget med ALT-tangeten nertrycket åt höger till det mesta av himlen är svart. När du släpper ALT-tangenten syns bilden som vanligt. Porträtt bilder behöver ofta maskas så att inte släta hudytor får skärpa på sig.

mask
Utan maskning blir himlen och bergssidan överskärpt men med masken skärps bara bergskanten – precis som vi ville. Återigen har du svårt att se på den här lilla bilden så prova med en egen bild och zooma in.

 

 

Här är en bild som jag skärpt där du kan se vilka inställningar jag använt på de olika reglagen.

Båt

PANEL 

 

I Lightroom kan du också skärpa bilden selektivt, d.v.s. bara på vissa delar. Om du öppnar justerings-penseln ser du att ett av reglagen är just skärpa så du kan alltså måla på detaljer som du vill skärpa mer än andra. Här kan du också använda negativ skärpa för att minska skärpan på delar av bilden. Däremot kan du inte påverka radie och detalj utan du har bara ett reglage som kallas Skärpa.

justeringspensel
Med justeringspenseln kan du måla på skärpa där du vill ha lite extra. Dessutom kan du även använda negativ skärpa för att göra bilden mjukar på vissa delar. Justeringspensel har också en inställning för Klarhet som också ger en skärpeeffekt.

 

Ytterligare ett sätt att få en bild att kännas skarp är att öka klarheten, vilket du också kan göra över hela bilden med reglaget i Grundläggande-panelen eller selektivt med justerings-penseln, men återigen var försiktig med mängden, 10-30 kan vara en inställning att börja med. Med justerings-penseln har du också möjlighet att använda negativ klarhet.

 

Eftersom ögat dras till skarpa (och ljusa & färgstarka) delar av bilden kan  ett sätt att styra betraktarens blick vara att ha olika skärpa på olika delar av bilden och på vissa platser till och med ha negtiv skärpa (s.k. kreativ skärpa). Här är några exempel där jag lagt på olika mycket skärpa på olika delar av bilden i efterbehandlingen.

centralstation
Uppsala centralstation en höstkväll innan snön

 

^?ٷ??y?a?v?D?Өe<d??V.????ת]͡??A}.}.}.}.}.e?2:.?@?j?-.e?[?.-.
Fyrisån  med Islandsbron i bakgrunden. Genom att göra bilden oskarp i över- och underkant kan man skapa en miniatyr effekt.

Jaha, nu är bilden skärpt på sätt jag gillar, men hur får jag ut bilden från Lightroom som en jpg?

Jag har ingen skrivare så skickar jag iväg jpg-bilder för utskrift. För att omvandla min rå-eller tif/psd-fil till jpg använder jag Lightrooms exportfunktion. I Lightroom klickar du på Arkiv – Exportera och då öppnar sig denna dialogruta. Här kan du välja vart och hur bilden ska exporeras ut ur Lightroom

EXPORT

Exportplats (1),  här väljer du var bilden ska hamna, jag tycker det är smidigast att välja  skrivbordet.

Namnge fil (2), här väjer jag ”Eget namn” och skriver in vad jag vill döpa filen till, NAMN i detta fall.

Filinställningar (3), här väljer du bildformat och färgrymd. Ska bilden upp på nätet eller skickas för utskrift väljer jag formatet jpg med färgrymden sRGB och ställer kvaliteten till 100. Vissa utskriftslab kan hantera adobeRGB med inte alla så sRGB är ett säkert kort.

Ange storlek på bild (4) jag har Anpassa: Bredd och höjd i-klickad men om du ska skriva ut bilden fyller jag inte in något för bredd (B) och höjd (H) och då får bilden  den pixeldimension den har, däremot om bilden ska upp på nätet behöver du minska ner den. Till exempel, om jag ska ha bilden till den här bloggen kan den som störst ha bredden 1640 px så jag skriver det men lämnar höjden tom så att proportionen behålls. Upplösningen spelar ingen roll så jag lämnar Lightroom grundinställning på 240 ppi kvar.

Utdataskärpa (5). Här kan du välja extra skärpa beroende på hur bilden ska visas, (Skärpa för:  skärm, matt papper eller glättat papper – du väljer genom att klicka på den blå dubbelpilen) och sedan hur mycket utskärpa du vill lägga på (Mängd: Låg – Standard – Hög, du väljer genom att klicka på den blå dubbelpilen).  Jag brukar använd standard, men här måste man nog prova sig fram….

Export inställningarna Video, Vattenstämplar och Efterbearbetning använder jag inte och Metadata låter jag Lightroom baka in all metadata som följer med filen.

 

Tips: Några riktvärden på bildstorlekar på nätet är 1024 px för Instagram, 2048 px för Facebook.

Tips: jag har upptäckt att mina bilder ofta blir lite för mörka när jag skriver ut dem så numera ökar jag exponeringen med 0.1 – 0.2 (i Grundläggande-panelen) för att motverka detta. Att det blir så här beror på att skärmen är bakbelyst och bilden på papper reflekterar ljus. Exakt hur mycket ljusare du behöver göra dina bilder beror på hur ljus din skärm är så här måste du prova dig fram.

 

Så där nu har du lagt på digital skärpa på bilden och exporterat ut den i jpg-format så nu hoppas jag du får en fin utskrift eller en riktig rökare på Instagram eller var du nu delar dina bilder med omvärlden!

 

Till sist några saker som är bra att tänka på:

Tänk på att inte överskärpa dina bilder. Det är verkligen inte är snygga och det är ofta bättre att ha för lite (eller ingen) digital skärpa än för mycket. Titta på bilden i 100% (men inte mer) för att se så du inte överskärper den! 

Tänk på att hur bilden ska betraktas (skärm eller utskrift och på vilket avstånd) påverkar hur mycket digital skärpa du behöver lägga på bilden. 

Glöm inte att använda maskningsfunktionen

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa hur jag brusreducerar i Lightroom vilket går lite hand-i-hand med skärpan så dessa justeringar kommer att påverka varandra.

Klart slut!

Skapa ett panorama i Lightroom

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa hur du kan lägga ihop flera  överlappande bilder till ett panorama, alltså en ”avlång” bild  (på bredden eller höjden). Först kanske jag ska säga att många kameror har en inbyggd panoramafunktion som låter dig göra ett panorama direkt i kameran (och även i mobiltelefonen). Prova den och om du tycker resultatet är bra så behöver du inte läsa mer av det här inlägget utan gå ut och fota panoraman istället!

 

Jag använder inte panoramafunktionen i kameran av två anledningar:

(1) Jag tänker att eftersom beräkningskraften i datorn är större (än den i kameran) så borde resultatet där bli bättre. Dessutom kan du få (lite) kontroll över processen.

(2) Den främsta orsaken till att jag använder Lightroom för att slå ihop bilder till panoramor är att om du fotograferat i rå-format så blir även panoramabilden i rå-format (dng), vilket ger dig största möjliga flexibilitet i vidare efterbehandling.

 

 Några saker att tänka på för att få till ett bra panorama:

(1) Det är  viktigt att bilderna överlappar varandra och det ganska mycket (30-50% överlapp).

(2) Det kommer att bli förvrängningar av bilden så det är bra att lämna ganska mycket ”luft” runt viktiga delar i bilden då du ofta behöver beskära panormat en hel del.

(3) Använd inte allt för extrema vidvinkelobjektiv då dessa orsakar stora förvrängningar av bilden som kommer göra det knepigare att sätta ihop ett snyggt panorama. Själv använder jag oftast 50 mm eller 70-200 mm objektiv och tar många bilder för att täcka in motivet.

(4)  Använd stativ om det går. Det finns speciella stativhuvuden som ser till att kameran roterar runt sensorn och det gör det lättare att sätta ihop bilderna. Med det sagt så använder jag en vanlig kulled och tycker det fungerar bra, och ska jag vara helt ärlig så är många av mina panoramor sammansatt av bilder jag tagit handhållet….

 

Tips: Ibland är det svårt att komma ihåg vilka bilder som ska vara med i panormat när du sitter hemma vid datorn (du kanske har flera olika bildserier som ska bli olika panoramor). För att göra det lätt för mig brukar jag ta en bild med min hand framför objektivet och därefter bilderna och sedan en bild till på handen. Nu vet jag att bilderna mellan händerna ska bli ett panorama (eller för den delen en HDR-bild).

Tips: Kom ihåg att du kan göra panoramor både horisontellt och vertikalt!

 

Låt oss börja! Jag tänkte använda dessa bilder tagna vid den gamla järnvägsbron i Gysinge med en Nikon D7000 och ett Sigma 70-200/2.8 objektiv (@ 70 mm, f/10, ISO 100, 1/80 sek) på stativ. Bilderna är underexponerade men det gör jag för att inte förlora detaljer i de ljusa partierna, och jag vet att Lightroom kan ta fram mycket detaljer i de mörka delarna (men kanske skulle jag ha provat att göra varje bild till en HDR-bild och sedan lagt samman HDR-bilderna till ett panorama…).

startbilder
Panoramat består av 5 bilder som är tagna från höger till vänster, sedan vinklade jag ner kameran något och tog 5 bilder till från vänster till höger. Bästa resultat blir det om man har ett ganska stort överlapp mellan bilderna. Varje bild är 16 MP (Nikon D7000)

 

(1) Markera de bilder du vill använda till panoramat i Lightrooms filmremsa genom att Ctrl/Cmd-klicka på dem och markerade bilder får en ljusgrå ram omkring sig.

Bild-1

 

(2) Med bilderna markerade väljer du Foto – Fotosammanfogning – Panorama (eller tryck Shift+M)

Bild-2

 

(3) Dialogrutan för panoranasammanfogning ser ut så här

Bild-3

Det finns inte så många reglage utan det är bara att välja den metod Lightroom ska använda för att slå ihop bilderna (Välj en projektion). Prova att klicka i de olika alternativen och se hur förhandsgranskningen till vänster ser ut. Välj det som passar bilden bäst. Här använder jag Cylindrisk.

Om rutan Beskär automatiskt är i-klickad kommer Lightroom beskära bilden så alla vita partier försvinner. Jag använder aldrig den här funktionen då jag ofta behöver räta upp bilden och det kan påverka hur jag vill beskära.

Om du använder Lightroom CC har du några ytterligare alternativ som hjälper dig att fylla ut så mycket som möjligt av bildutan med bilden (”boundary warp”), men eftersom jag använder Lightroom 6 saknar jag tyvärr den funktionen.

 

(4) När du är nöjd klickar du på Sammanfoga. Lightroom kommer nu att slå samman bilderna till en panoramabild. Om du fotograferar i rå-format kommer även panoramabilden vara i rå-format (av typen dng) vilket ger dig maximal flexibilitet i vidare bildbehandling. Panoramabilden placeras i filmremsan bredvid ursprungsbilderna med tillägget ”-pano.dng”

Bild-4
Som du ser är jag tvungen att beskära bilden en hel del eftersom det saknas bildinformation här och där. Därför är det viktigt att fotografera motiven med ganska mycket luft omkring så att du kan beskära utan att förlora någon viktig del av bilden.

 

Det första jag gör är att ljusa upp skuggorna och sedan räta upp bilden  samt beskär bort de tomma områdena.

Bild-5

 

(5) Nu kan du fortsätta att bildbehandla bilden i Lightroom efter tycke och smak. Mitt mål var att framhäva de fina höstfärgerna och så här blev det för mig ……..kanske lite väl mycket färg….men jag gillar det så…..

Bild-7

 

Kameran  jag använde tar 16 MP bilder men panoramat blev en c:a 46 MP bild (10997 x 4156 px)!! Den här bilden kan man skriva ut stort!!

Bild-6

Här är resultatet

Gysinge

 

Den stora styrkan med att använda Lightroom för att skapa panoramabilder är att resultatet blir en rå-fil vilket ger flexibilitet för vidare bildbehandling (samma orsak till att jag använder Lightroom för att skapa HDR-bilder). Dessutom är det mycket enkelt och fungerar väl även med bilder tagna handhållet.

Nyckeln till ett lyckat resultat är att de olika bilderna överlappar ganska mycket och att inte använda ett allt för vidvinkligt objektiv.

Här är några panoraman jag gjort med Lightroom (både på bredden, höjden och både och)!

Klart slut!

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa hur du kan lägga ihop flera  överlappande bilder till ett panorama, alltså en ”avlång” bild  (på bredden eller höjden). Först kanske jag ska säga att många kameror har en inbyggd panoramafunktion som låter dig göra ett panorama direkt i kameran (och även i mobiltelefonen). Prova den och om du tycker resultatet är bra så behöver du inte läsa mer av det här inlägget utan gå ut och fota panoraman istället!

 

Jag använder inte panoramafunktionen i kameran av två anledningar:

(1) Jag tänker att eftersom beräkningskraften i datorn är större (än den i kameran) så borde resultatet där bli bättre. Dessutom kan du få (lite) kontroll över processen.

(2) Den främsta orsaken till att jag använder Lightroom för att slå ihop bilder till panoramor är att om du fotograferat i rå-format så blir även panoramabilden i rå-format (dng), vilket ger dig största möjliga flexibilitet i vidare efterbehandling.

 

 Några saker att tänka på för att få till ett bra panorama:

(1) Det är  viktigt att bilderna överlappar varandra och det ganska mycket (30-50% överlapp).

(2) Det kommer att bli förvrängningar av bilden så det är bra att lämna ganska mycket ”luft” runt viktiga delar i bilden då du ofta behöver beskära panormat en hel del.

(3) Använd inte allt för extrema vidvinkelobjektiv då dessa orsakar stora förvrängningar av bilden som kommer göra det knepigare att sätta ihop ett snyggt panorama. Själv använder jag oftast 50 mm eller 70-200 mm objektiv och tar många bilder för att täcka in motivet.

(4)  Använd stativ om det går. Det finns speciella stativhuvuden som ser till att kameran roterar runt sensorn och det gör det lättare att sätta ihop bilderna. Med det sagt så använder jag en vanlig kulled och tycker det fungerar bra, och ska jag vara helt ärlig så är många av mina panoramor sammansatt av bilder jag tagit handhållet….

 

Tips: Ibland är det svårt att komma ihåg vilka bilder som ska vara med i panormat när du sitter hemma vid datorn (du kanske har flera olika bildserier som ska bli olika panoramor). För att göra det lätt för mig brukar jag ta en bild med min hand framför objektivet och därefter bilderna och sedan en bild till på handen. Nu vet jag att bilderna mellan händerna ska bli ett panorama (eller för den delen en HDR-bild).

Tips: Kom ihåg att du kan göra panoramor både horisontellt och vertikalt!

 

Låt oss börja! Jag tänkte använda dessa bilder tagna vid den gamla järnvägsbron i Gysinge med en Nikon D7000 och ett Sigma 70-200/2.8 objektiv (@ 70 mm, f/10, ISO 100, 1/80 sek) på stativ. Bilderna är underexponerade men det gör jag för att inte förlora detaljer i de ljusa partierna, och jag vet att Lightroom kan ta fram mycket detaljer i de mörka delarna (men kanske skulle jag ha provat att göra varje bild till en HDR-bild och sedan lagt samman HDR-bilderna till ett panorama…).

startbilder
Panoramat består av 5 bilder som är tagna från höger till vänster, sedan vinklade jag ner kameran något och tog 5 bilder till från vänster till höger. Bästa resultat blir det om man har ett ganska stort överlapp mellan bilderna. Varje bild är 16 MP (Nikon D7000)

 

(1) Markera de bilder du vill använda till panoramat i Lightrooms filmremsa genom att Ctrl/Cmd-klicka på dem och markerade bilder får en ljusgrå ram omkring sig.

Bild-1

 

(2) Med bilderna markerade väljer du Foto – Fotosammanfogning – Panorama (eller tryck Shift+M)

Bild-2

 

(3) Dialogrutan för panoranasammanfogning ser ut så här

Bild-3

Det finns inte så många reglage utan det är bara att välja den metod Lightroom ska använda för att slå ihop bilderna (Välj en projektion). Prova att klicka i de olika alternativen och se hur förhandsgranskningen till vänster ser ut. Välj det som passar bilden bäst. Här använder jag Cylindrisk.

Om rutan Beskär automatiskt är i-klickad kommer Lightroom beskära bilden så alla vita partier försvinner. Jag använder aldrig den här funktionen då jag ofta behöver räta upp bilden och det kan påverka hur jag vill beskära.

Om du använder Lightroom CC har du några ytterligare alternativ som hjälper dig att fylla ut så mycket som möjligt av bildutan med bilden (”boundary warp”), men eftersom jag använder Lightroom 6 saknar jag tyvärr den funktionen.

 

(4) När du är nöjd klickar du på Sammanfoga. Lightroom kommer nu att slå samman bilderna till en panoramabild. Om du fotograferar i rå-format kommer även panoramabilden vara i rå-format (av typen dng) vilket ger dig maximal flexibilitet i vidare bildbehandling. Panoramabilden placeras i filmremsan bredvid ursprungsbilderna med tillägget ”-pano.dng”

Bild-4
Som du ser är jag tvungen att beskära bilden en hel del eftersom det saknas bildinformation här och där. Därför är det viktigt att fotografera motiven med ganska mycket luft omkring så att du kan beskära utan att förlora någon viktig del av bilden.

 

Det första jag gör är att ljusa upp skuggorna och sedan räta upp bilden  samt beskär bort de tomma områdena.

Bild-5

 

(5) Nu kan du fortsätta att bildbehandla bilden i Lightroom efter tycke och smak. Mitt mål var att framhäva de fina höstfärgerna och så här blev det för mig ……..kanske lite väl mycket färg….men jag gillar det så…..

Bild-7

 

Kameran  jag använde tar 16 MP bilder men panoramat blev en c:a 46 MP bild (10997 x 4156 px)!! Den här bilden kan man skriva ut stort!!

Bild-6

Här är resultatet

Gysinge

 

Den stora styrkan med att använda Lightroom för att skapa panoramabilder är att resultatet blir en rå-fil vilket ger flexibilitet för vidare bildbehandling (samma orsak till att jag använder Lightroom för att skapa HDR-bilder). Dessutom är det mycket enkelt och fungerar väl även med bilder tagna handhållet.

Nyckeln till ett lyckat resultat är att de olika bilderna överlappar ganska mycket och att inte använda ett allt för vidvinkligt objektiv.

Här är några panoraman jag gjort med Lightroom (både på bredden, höjden och både och)!

Klart slut!

Hur får jag detaljer i både ljusa och mörka delar av bilden? HDR i Lightroom 6/CC

Hej igen!

Har du problem att se detaljer i både skuggor och högdagrar? Då kanske HDR (High Dynamic Range) tekniken kan vara något för dig. Enkelt uttryckt kan man säga att en HDR-bild gör det möjligt att se detaljer i både ljusa och mörka delar samtidigt genom att använda flera bilder som är exponerade för olika delar av motivet. I många ”finare” fotografiska kretsar finns det ett motstånd mot HDR som kan upplevas osmakligt (även om många icke-fotografer ofta uppskattar effekten) och det kommer nog från att många program som skapar HDR-bilder ger ett visst utseende som kan se väldigt onaturligt ut (titta här). Men HDR funktionen i Lightroom fungerar på ett annat sätt och skapar bilder som ser naturliga ut, men har möjlighet att få fram mycket information i både skuggiga och ljusa partier, nästan som en ”super” rå-fil. Dessutom bryr vi oss i den här bloggen inte om vad de ”finare” fotografiska kretsarna tycker, utan det enda som betyder något är vad du tycker :-)

För att skapa en HDR-bild i lightroom behöver du bilder med samma motiv men tagna med olika exponeringar, och för  bästa resultat rekommenderar jag att du använder rå-filer. De flesta kameror kan automatiskt göra detta genom aktivera funktionen ”bracketing” och sedan välja hur exponeringarna ska vara – ofta brukar -2EV (underexponerad), 0 (normal exponerad), +2EV (överexponerad) fungera bra. EV betyder ”exposure value” och kan ses som exponeringstid även om det inte är helt korrekt (utan är en funktion av både exponeringstid och bländare men eftersom du inte ändrar bländaren så kan du tänka på EV som exponeringstid i det här fallet). Ett annat sätt att få över- och underexponerade bilder är att variera ISO mellan de olika exponeringarna. Om det finns möjlighet så använd ett stativ för att undvika rörelser mellan bilderna, men ofta fungerar det förvånandsvärt bra även med handhållet fotograferande. Däremot går det inte så bra om man har något i bilden som rör sig mycket som t.ex bilar, flygplan, djur, barn……

Det blev ett långt och krångligt stycke, svårt i teorin men enkelt i praktiken; allt du behöver är en normal-, en över-, och en underexponerad bild.

Här är tre bilder jag tänkte slå samman till en HDR bild med tydliga detaljer i både ljusa och mörka delar, något som är svårt att få men en exponering (åtminstone med min kamera och utan att få allt för mycket brus i skuggorna). En av bilderna är ”rätt” exponerad, en är överexponerad (för att dra fram skuggorna) och en är underexponerad (för att dra fram detaljer i högdagrarna). Bilderna är tagna handhållet med en Lumix GX80 kamera med ett 12-35/2.8 objektiv.

HDR-1
Kameran hade följande inställningar f/22, 12 mm, 1/60 sek. ISO var 200 (-2EV), 400 (0) och 800 (+2EV). Jag varierade ISO värdet istället för slutartiden vilket kan vara bra när man fotar för HDR handhållet så att exponeringstiden inte bli för lång för den ljusaste bilden, så jag är inte säker på att det är korrekt att prata om EV-värden men ni förstår vad jag menar. Har du stativ är det bättre att hålla ISO så lågt det går och istället variera slutartider. Notera att f/22 är en så liten bländare att det ofta pratas och skrivs att diffraktion gör bilden mindre skarp, kanske är det så men om jag vill ha så mycket som möjligt av bilden i fokus fungerar f/22  bra för mig….

 

Låt oss slå samman dessa exponeringar till en HDR bild med hjälp av Lightroom 6/CC. Observera att Lightroom 5 eller tidigare saknar möjligheten att skapa HDR bilder, men det finns insticksprogram som kan hjälpa till, t.ex Nik HDR Efex Pro 2 som dessutom är gratis.

 

(1) Markera de bilder du vill sammanfoga genom att Cmd/Ctrl-klicka på dem i Lightrooms filmremsa. Markerade bilder får en ljus ram runt sig

HDR-2
Markera de bilder du vill använda för att skapa HDR bilden genom att Ctrl/Cmd-klicka på dem

 

(2) Med bilderna markerade väljer du Foto – Fotosammanfogning – HDR (eller tryck Shift+H)

HDR-3

 

(3) Dialogrutan för HDR-sammanfogning ser ut så här

HDR-4
I rutan till vänster ser du en förhandsvisning hur bilden kommer att se ut.

Justera automatisk: försöker se till att de olika bilderna överlappar varandra. Jag har alltid denna ruta i-klickad och det är helt nödvändigt om du fotograferat dina olika exponeringar handhållet (som i det här fallet).

Automatisk toning: Lightroom gissar hur bilden ska se ut och drar automatiskt i många spakar i grundläggande panelen. Det har kan ge en bra startpunkt, men jag brukar aldrig använda denna funktion och lämnar alltså rutan tom.

Om någonting har rört sig mellan de olika exponeringarna som du slår samman kan du motverka halvgenomskinliga skuggor genom att välja ett av de alternativ som finns för Mängd borttagning av fantomskuggor.

Inget: ingenting har rört sig mellan exponeringarna

Beroende på hur mycket saker rör på sig i bilden kan du prova Låg, Medel och Hög.

Du kan prova de olika alternativen och se hur resultat blir i förhandsvisningen till vänster. Här har ingenting i motivet flyttat sig mellan exponeringarna så jag väljer Inget.

 

(4) När du är nöjd klickar du på Sammanfoga. Lightroom kommer nu att slå samman exponeringarna till en HDR bild. Om du fotograferar i rå-format kommer även HDR bilden vara i rå-format (av typen dng) vilket ger dig maximal flexibilitet i vidare bildbehandling.

Höbal-hdr-dng
Så här ser HDR bilden ut. Den hamnar bredvid ursprungsbilderna i Lightrooms filmremsa med tillägget ”-HDR.dng” efter ursprungsnamnet. Nu kan du bildbehandla den precis som vanlig men du kommer att ha mer ”kraft” bakom reglagen som skuggor och högdagrar så du lätt kan ta fram detaljer ur både högdagrar och skuggor. Tänk på att HDR bilder ofta blir lite ”platta” så du kommer behöva öka kontrasten

 

(5) Nu kan du fortsätta att bildbehandla bilden i Lightrooms olika paneler efter tycke och smak. Så här blev det för mig när jag ändrade vitbalansen, ökade mättnaden, kontrast, skugga/efterbelys, rätade upp den lutande horisonten och vinjetterade.

Höbal-klar

 

Den stora styrkan med att använda Lightroom för att skapa en HDR bild är att resultatet kan bli väldigt naturligt, man får ett stort dynamisk omfång utan att bilden ser ur som en typisk ”HDR-bild”.

Om du ändå vill ha ett ”HDR-utseende” finns det en mängd insticksprogram man kan använda innefrån Lightroom, några exempel är Photomatix, Aurora HDR och HDR Efex pro 2 (som är gratis och ingår i NIK collection). Man kan naturligtvis få mer naturliga resultat även med dessa program, men inte lika enkelt som i Lightroom som dessutom ger en HDR-bild i rå-format som underlättar vidare bildbehandling.

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa hur du kan slå samman flera bilder till ett panorama i Lightroom.

 

Klart slut!

 

 

Hej igen!

Har du problem att se detaljer i både skuggor och högdagrar? Då kanske HDR (High Dynamic Range) tekniken kan vara något för dig. Enkelt uttryckt kan man säga att en HDR-bild gör det möjligt att se detaljer i både ljusa och mörka delar samtidigt genom att använda flera bilder som är exponerade för olika delar av motivet. I många ”finare” fotografiska kretsar finns det ett motstånd mot HDR som kan upplevas osmakligt (även om många icke-fotografer ofta uppskattar effekten) och det kommer nog från att många program som skapar HDR-bilder ger ett visst utseende som kan se väldigt onaturligt ut (titta här). Men HDR funktionen i Lightroom fungerar på ett annat sätt och skapar bilder som ser naturliga ut, men har möjlighet att få fram mycket information i både skuggiga och ljusa partier, nästan som en ”super” rå-fil. Dessutom bryr vi oss i den här bloggen inte om vad de ”finare” fotografiska kretsarna tycker, utan det enda som betyder något är vad du tycker :-)

För att skapa en HDR-bild i lightroom behöver du bilder med samma motiv men tagna med olika exponeringar, och för  bästa resultat rekommenderar jag att du använder rå-filer. De flesta kameror kan automatiskt göra detta genom aktivera funktionen ”bracketing” och sedan välja hur exponeringarna ska vara – ofta brukar -2EV (underexponerad), 0 (normal exponerad), +2EV (överexponerad) fungera bra. EV betyder ”exposure value” och kan ses som exponeringstid även om det inte är helt korrekt (utan är en funktion av både exponeringstid och bländare men eftersom du inte ändrar bländaren så kan du tänka på EV som exponeringstid i det här fallet). Ett annat sätt att få över- och underexponerade bilder är att variera ISO mellan de olika exponeringarna. Om det finns möjlighet så använd ett stativ för att undvika rörelser mellan bilderna, men ofta fungerar det förvånandsvärt bra även med handhållet fotograferande. Däremot går det inte så bra om man har något i bilden som rör sig mycket som t.ex bilar, flygplan, djur, barn……

Det blev ett långt och krångligt stycke, svårt i teorin men enkelt i praktiken; allt du behöver är en normal-, en över-, och en underexponerad bild.

Här är tre bilder jag tänkte slå samman till en HDR bild med tydliga detaljer i både ljusa och mörka delar, något som är svårt att få men en exponering (åtminstone med min kamera och utan att få allt för mycket brus i skuggorna). En av bilderna är ”rätt” exponerad, en är överexponerad (för att dra fram skuggorna) och en är underexponerad (för att dra fram detaljer i högdagrarna). Bilderna är tagna handhållet med en Lumix GX80 kamera med ett 12-35/2.8 objektiv.

HDR-1
Kameran hade följande inställningar f/22, 12 mm, 1/60 sek. ISO var 200 (-2EV), 400 (0) och 800 (+2EV). Jag varierade ISO värdet istället för slutartiden vilket kan vara bra när man fotar för HDR handhållet så att exponeringstiden inte bli för lång för den ljusaste bilden, så jag är inte säker på att det är korrekt att prata om EV-värden men ni förstår vad jag menar. Har du stativ är det bättre att hålla ISO så lågt det går och istället variera slutartider. Notera att f/22 är en så liten bländare att det ofta pratas och skrivs att diffraktion gör bilden mindre skarp, kanske är det så men om jag vill ha så mycket som möjligt av bilden i fokus fungerar f/22  bra för mig….

 

Låt oss slå samman dessa exponeringar till en HDR bild med hjälp av Lightroom 6/CC. Observera att Lightroom 5 eller tidigare saknar möjligheten att skapa HDR bilder, men det finns insticksprogram som kan hjälpa till, t.ex Nik HDR Efex Pro 2 som dessutom är gratis.

 

(1) Markera de bilder du vill sammanfoga genom att Cmd/Ctrl-klicka på dem i Lightrooms filmremsa. Markerade bilder får en ljus ram runt sig

HDR-2
Markera de bilder du vill använda för att skapa HDR bilden genom att Ctrl/Cmd-klicka på dem

 

(2) Med bilderna markerade väljer du Foto – Fotosammanfogning – HDR (eller tryck Shift+H)

HDR-3

 

(3) Dialogrutan för HDR-sammanfogning ser ut så här

HDR-4
I rutan till vänster ser du en förhandsvisning hur bilden kommer att se ut.

Justera automatisk: försöker se till att de olika bilderna överlappar varandra. Jag har alltid denna ruta i-klickad och det är helt nödvändigt om du fotograferat dina olika exponeringar handhållet (som i det här fallet).

Automatisk toning: Lightroom gissar hur bilden ska se ut och drar automatiskt i många spakar i grundläggande panelen. Det har kan ge en bra startpunkt, men jag brukar aldrig använda denna funktion och lämnar alltså rutan tom.

Om någonting har rört sig mellan de olika exponeringarna som du slår samman kan du motverka halvgenomskinliga skuggor genom att välja ett av de alternativ som finns för Mängd borttagning av fantomskuggor.

Inget: ingenting har rört sig mellan exponeringarna

Beroende på hur mycket saker rör på sig i bilden kan du prova Låg, Medel och Hög.

Du kan prova de olika alternativen och se hur resultat blir i förhandsvisningen till vänster. Här har ingenting i motivet flyttat sig mellan exponeringarna så jag väljer Inget.

 

(4) När du är nöjd klickar du på Sammanfoga. Lightroom kommer nu att slå samman exponeringarna till en HDR bild. Om du fotograferar i rå-format kommer även HDR bilden vara i rå-format (av typen dng) vilket ger dig maximal flexibilitet i vidare bildbehandling.

Höbal-hdr-dng
Så här ser HDR bilden ut. Den hamnar bredvid ursprungsbilderna i Lightrooms filmremsa med tillägget ”-HDR.dng” efter ursprungsnamnet. Nu kan du bildbehandla den precis som vanlig men du kommer att ha mer ”kraft” bakom reglagen som skuggor och högdagrar så du lätt kan ta fram detaljer ur både högdagrar och skuggor. Tänk på att HDR bilder ofta blir lite ”platta” så du kommer behöva öka kontrasten

 

(5) Nu kan du fortsätta att bildbehandla bilden i Lightrooms olika paneler efter tycke och smak. Så här blev det för mig när jag ändrade vitbalansen, ökade mättnaden, kontrast, skugga/efterbelys, rätade upp den lutande horisonten och vinjetterade.

Höbal-klar

 

Den stora styrkan med att använda Lightroom för att skapa en HDR bild är att resultatet kan bli väldigt naturligt, man får ett stort dynamisk omfång utan att bilden ser ur som en typisk ”HDR-bild”.

Om du ändå vill ha ett ”HDR-utseende” finns det en mängd insticksprogram man kan använda innefrån Lightroom, några exempel är Photomatix, Aurora HDR och HDR Efex pro 2 (som är gratis och ingår i NIK collection). Man kan naturligtvis få mer naturliga resultat även med dessa program, men inte lika enkelt som i Lightroom som dessutom ger en HDR-bild i rå-format som underlättar vidare bildbehandling.

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa hur du kan slå samman flera bilder till ett panorama i Lightroom.

 

Klart slut!